En hel stad skulle byggas upp för tolv dagar och intas av 39 000 scouter. Och scouter bygger sina läger med slanor. Slanorna används för att surra ihop allt från diskbänkar och bord till gym och portaler som leder in i varje ”scoutkvarter”. Dessutom behövdes grövre virke till storbyggen, som tivolit med karusell, jättegunga och pariserhjul.
I början av augusti besöker SKOGEN årets world scout jamboree där 150 nationsflaggor vajar från flaggstänger av obarkad gran.
– Vi vill lyfta fram virket som en svensk och nordisk profilfråga. Scouterna här kommer från hela jorden och långt ifrån alla har gott om skog, ändå har nästan alla scouter det här med surrning gemensamt. Vi i Sverige är oerhört lyckligt lottade med skog och virke, och det passar bra in i scouternas miljöengagemang. När lägret drog igång kunde vi erbjuda deltagarna betydligt mer slanor att surra med än man kunnat göra på sådana här ”jamborees” i många andra länder.
För att få virket på plats hade Knutte troligen god nytta av att ha varit både ingenjörsbataljonschef och personalchef. Att skaffa fram 77 000 slanor på ganska kort varsel är inte så enkelt. Allra minst i Skåne där det är hård konkurrens på virkesmarknaden. Det mesta fick hämtas i Småland.
– Sammanlagt hade vi 18 leverantörer. 27 000 slanor fick vi från bröderna Simon och Erik Johansson på Kollarps gård utanför Eksjö. De fick med sig grannarna och högg slanor i fallande längder mellan 3,5 och 5,5 meter, ned till 3 cm i topp och upp till 12 i botten. 18 000 köpte vi från Kristianstad kommun.
Dessutom behövdes grovt virke för de största konstruktionerna. Ett utsiktstorn för 40 besökare åt gången som sträckte sig högt över trädtopparna. Och ett pariserhjul. Sydved gick in som sponsor och tog fram det grova och långa virket på tre månaders varsel.
– Det var en rätt avancerad apteringsmatris, säger Viktor Jonsson på Sydved med en lätt underdrift. Varje stock behövde handklavas och mätas.
Nästa utmaning för Knutte och hans kollega Johan Ranvert var att få fram bakved. När 39 000 scouter ska laga mat går det åt en hel del ved, även om tre fjärdedelar skulle tillagas på gasolkök. Men till den sista fjärdedelen, och lägereldarna, var de torra och smala resterna från sågverken en rationell lösning. Det blev svårare än väntat. Många sågar har integrerad flisning av bakveden och andra visade sig hårt uppbundna av leveranskontrakt. Men bakarna kom fram.
– De första dagarnas regn minskade också vedeldningen, men bakarna är bra till mycket, säger Knutte. Som staket, bänkar, bord, diskbänkar, anslagstavlor och fotbollsmål.
Slanor, grovtimmer och bakar är stommen i stadsbygget men räcker inte när scouterna använder skogens produkter.
– Det var många specialbeställningar också. Först förstod vi inte vad arrangörerna skulle ha 600 vedkubbar till. Men det var för att göra jägareldar — man klyver kubben och gör eld i mitten. Den tyska kontingenten behövde specialkäppar för sina tält med ståhöjd. Vi samlade in elva kvadratmeter näver till eldningspåsar som man har för att göra upp eld. Och så har vi fixat 3000 bitar hassel. Men den måste vara färsk så att det går att tälja.
När SKOGEN besöker ”Skånes fjärde största stad” på Rinkaby skjutfält har jamboreen pågått en vecka. Knutte, Johan och tusentals andra funktionärer har två lugnare dagar när de själva hinner uppleva lägret lite. Men i övermorgon börjar förberedelserna till avvecklingen.
– Nu bygger ingen portaler längre, så de oanvända slanorna kan vi börja köra iväg redan. Det är noga med återvinningen, det har också Sydved framhållit som sponsorkrav. Materialet delas upp i fem sortiment, en stor del går till flishuggen. Återvinning är också en viktig del i uppvisningen av skogslandet Sverige.
Text: Bengt Ek bengt@skogen.se
