Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
I BEGYNNELSEN
Här är ett tidigt exempel på försök till mekaniserad plantering från mitten av 1960-talet – men exakt hur mekaniserad kan väl diskuteras. I kuren bakom skogstraktorn Volvo BM 667 Timmerkalle satt två operatörer som såg till att plantorna kom i jorden som maskinens billar krafsat fram. Komforten ska nog talas tyst om …
MODO MEKAN MED MARKBEREDNING
Modos verkstadsföretag Modo Mekan utvecklade under 1970-talet en ny typ av maskin som kombinerade markberedning och plantering. Versionen ovan arbetade på SCA:s marker och har ett modifierat chassi från processorn Kockum 880 samt två rotorharvar, plantmagasin och en hytt för planteringsövervakaren.
TVÅRADIG DOROPLANTER
Doroplanter var generationskamrat med Modos maskin och arbetade precis som den tvåradigt och hade en hytt för plantörerna. Sedan utvecklades den till en egen enhet som bogserades efter 1970-talets skotarbjässe SM 971 från Volvo BM.
SMÅSKALIGT MED TRAKTOR
Småskalig skogsplantering på 1980-talet. Den bemannade lådan drogs av en fyrhjulsdriven jordbrukstraktor från International Harvester.
SILVA NOVA – STORSATSNING
I början av 1980-talet gjordes den största satsningen dittills på maskinell plantering med Silva Nova. Under flera år var bland andra Sveriges fyra största skogsbolag och Grangärde Konsult & Innovation involverade i utvecklingen av den skotarburna maskinen som bemannades av två personer och väckte stora förhoppningar. Den både markberedde och planterade, det senare med hjälp av de bakre pendelarmarna, och flera prototyper såg dagens ljus. Höga kostnader, kvalitetsbrister vid planteringen och – inte minst – god tillgång på billig arbetskraft gjorde dock att intresset från branschen svalnade med tiden. Men såväl en del av idéerna som folket bakom Grangärde har gått vidare och är i dag inblandade i storsatsningen Plantmax (se längre ned).
TVÅRADIGA ÖSA 650
Skogsmaskintillverkaren Ösa har genom åren bidragit med flera lösningar för maskinell plantering. Här är prototypen till den tvåradiga planteringsmaskinen Ösa 650 som byggde på den modifierade skotaren SM 668 från 1968 och bemannades av två personer.
ÖSA FÅR ARMAR
Under första halvan av 1980-talet vidareutvecklade Ösa konceptet och nu var det två armar baktill som satte plantorna i jorden. Som basmaskin användes den egna storsäljande skotaren Ösa 260.
HELAUTOMATISK FIAB
Här testar Forest Innovation AB (Fiab) sin kombination av tvåradig markberedare och planterare i trakterna av Stensele i Västerbotten hösten 1980. Den lokala anknytningen förstärks genom att maskinen är byggd på skotaren SMV 21 från Sandbergs Mekaniska Verkstad i just Stensele. Maskinen var ett steg framåt, eftersom den var helautomatiserad och inte krävde någon plantör i en särskild hytt.
FÖRFINAD FIAB
Till oktober 1982 hade Fiab förfinat konceptet till den helautomatiska skogsplanteringsmaskinen YPM-30. Som basmaskin tjänstgör en Ösa 260-skotare, känd för att vara lämplig för olika påbyggnader.
BRACKE HARVAR OCH SÅR
Harvning och samtidig sådd av frö var en metod som utvecklades under 1990- talet. Här dras såddharven Bracke S35.a av en Tigercat 1075B. (Foto: Per Ericsson)
BRACKES KARUSELL
Anders Persson är en innovativ skogsentreprenör från Älvdalen som ligger bakom den grävmaskinsburna planteringsmaskinen Bracke P11.a som kombinerar markberedning och plantering. Plantorna laddas i karusellen och bevattnas samtidigt som de sätts i jorden.
PLANTMAX – ÄNTLIGEN GENOMBROTT?
Med avstamp i insomnade Silva Nova drog projektet Plantmax igång 2018 i samarbete mellan bland andra Grangärde Maskin, Svenska skogsplantor och Sveaskog.
SKOGEN har skrivit om maskinen vid flera tillfällen. I nummer 8/2019 berättade vi bland annat att den första versionen var baserad på Eco Logs skotare 574E och att markberedningen sker i midjan med ett Midiflex-aggregat. Bakhjulen trycker till tiltan, vilket gör att luftfickor försvinner och man kan plantera direkt efteråt.
Maskinen kräver dock fortfarande två personers bemanning. Planteringen görs av en operatör i en egen hytt med hjälp av ett mekaniskt planteringsrör som gör ett hål, släpper ner plantan och trycker till jorden. Den senaste, uppdaterade versionen heter X3 och lanserades 2023.
Holmen har köpt två exemplar av Plantmax och målet är enligt bolagets Facebook- sida att ”hälften av återväxtarbetet ska utföras maskinellt år 2026”.
Är det därmed äntligen dags för det stora genombrottet för maskinell plantering? Nja, enligt Holmen är Plantmax ”ett alternativ till manuell plantering, men ersätter inte all manuell plantering”. Bilden ovan: Plantmax visades upp på Elmia Wood i fjol.
I KORTHET / LÄS MER
GEORGS HEMBYGGE Georg Strömbäck i Kalix har konstruerat och finansierat en egen prototyp som enligt honom kan sätta 2 000 plantor i timmen. Den kan dras av en mindre skotare och därmed hamnar vikten för hela ekipaget under fyra ton. Läs mer i SKOGEN Skogsteknik 3/2021.
BRASATT Södra har på egen hand utvecklat en självgående planteringsmaskin. I SKOGEN 12/2023 berättade vi om testerna av en prototyp som väljer väg och planteringspunkt själv och både markbereder och planterar därefter.
AUTOPLANT Skogforsk driver med hjälp av finansiering från Vinnova utvecklingen av en självgående – alltså förarlös – planteringsmaskin. Läs mer här.