Klimatpolitikens  kvartalsekonomer

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Nu är det dags att planera vinterns avverkningar och beställa vårens plantor. Om 50 till 100 år ger planteringen sedan ny utdelning. Många människor häpnar över det långsiktiga perspektivet. Men nu höjs röster för mer kvartalsekonomiska resonemang. Lite överraskande dyker de upp i klimatdebatten. 

Fyra forskare argumenterade i en debattartikel i Dagens nyheter nyligen för att vi ska se skogen som en kortsiktig resurs: ”I det korta tidsperspektivet, som vi nu måste förhålla oss till, är skogens framtida upptag av koldioxid till ingen nytta. I dag och på kort sikt ­spelar det ingen roll om koldioxiden kommer från ­fossila bränslen eller från biobränslen.”

Annons
Annons

Tidningen SKOGEN 8-2019Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»
I all enkelhet går resonemanget ut på att skogen bör få stå orörd. Ett bestånd ger på kort sikt en större klimatnytta om det får stå kvar än om skogen avverkas. Efter avverkning frigörs ju en del av koldioxiden. När den avverkade skogen har vuxit upp igen är klimatnyttan visserligen större, medger forskarna, eftersom den samtidigt har ersatt oljeutsläpp. Men då är det för sent att rädda klimatet. Eller så är det redan fixat på annat sätt. Vi har hur som helst inte tid att tänka så långsiktigt, menar de fyra forskarna.

Argumentation av den här sorten suddas ofta ut i kanterna av att man blandar in förhållanden som råder i andra delar av världen, av att logiska luckor täcks över med argument om biologisk mångfald och att man inte räknar på det brukade landskapet utan bara på slutavverkningsbeståndet.

Det är synd att man slarvar med argumentationen. För det finns en viss logik. Om utvecklingen inte stoppas snabbt kan världen uppnå tröskeleffekter och inte minst skogarna drabbas av katastrofer som får utvecklingen att skena. Men resonemanget skulle kunna handla om nya klimatlösningar inom ett långsiktigt skogsbruk. Det kunde handla om ökad tillväxt, skogsbruk med högre virkesförråd och mycket annat.

Lösningen på klimatproblemet är däremot inte att bromsa det långsiktiga, extremt klimatvänliga skogsbruket, utan att ta tag i den skogshantering i världen som inte fungerar. Lösningen är att ersätta fossila bränslen, sluta slösa med naturresurser och skapa fler långsiktiga system, inte färre.
Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareDe fyra forskarna överväger inte heller konsekvenserna av att dra i nödbromsen för det nordiska exemplet på ett hållbart skogsbruk som många i världen vill lära av oss – och som FN rekommenderar!
Så planera dina avverkningar och anlägg den nya klimatvänliga skogen med stolthet. Du är en del av lösningen, inte av problemet. Men gör också din röst hörd i klimatpolitiken, annars kanske skogen snart brinner upp.

SKOGEN 8/2019

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Skogsfond Baltikum ökar förvärvstakten

    Skogsfond Baltikum expanderar. Just nu pågår en nyemission i syfte att genomföra ytterligare skogsförvärv i Lettland och Litauen.
  • Annons
  • Virkesstudion #34 – Baltspecial #2

    I detta avsnitt gästas Virkesstudion av Carl Olén, vd på Skogsfond Baltikum.
  • Vilt i Skogspodden

    Nu finns avsnitt 68 av Skogspodden ute och där pratas en hel del viltbete och tall.
  • Annons
  • ”Sverige beräknar naturskydd ovanligt strängt”

    Kategorier: skyddad skog, LRF
    Det är stora skillnader i uppgifterna om hur mycket natur som är skyddad i Sverige. Naturvårdsverket uppger drygt 14 procent. Men om vi räknade som de flesta andra EU-länder skulle siffran vara 58 procent, menar LRF.
  • Proffskocken bjuder på plättar med drottningsylt och granskott. Foto: Ulla Sundin Beck

    Nyttjar du skogens skafferi?

    Eller hamnar de växter du skördar bara i virkesvältan? Fick du nog av bär- och svampplockning som barn? Eller är skogen ett självklart skafferi som ger dig viltkött, tillbehör och extra smaksättning? Svara på månadens fråga!
  • Annons