Ett snötäckt hygge reflekterar solvärme och sänker temperaturen på marken, men växande skog försämrar reflektionen. Foto: Thomas Adolfsén, SKOGENbild.
Skogens och skogsbrukets klimatpåverkan har flera sidor man bör ta med i beräkningen, visar en ny rapport.
Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»
Att plantera skog brukar ses som en positiv åtgärd på grund av kolbindningen. Men plantering kan ge både positiva och negativa effekter på marktemperaturen, skriver forskarna Wilhelm May och Peter Miller på centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet tillsammans med Benjamin Smith från Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap. I en rapport lyfter de fram faktorer som är relevanta för markanvändare och beslutsfattare samt för utvecklingen av framtida klimatmodeller. Markanvändning och marktäcke påverkar till exempel temperatur och lokalt klimat, och detta gör att skogens påverkan är en mer komplex fråga än bara en kolbindningsbudget.
Annons
Hur marken används och brukas får följder för temperaturen. Ett exempel är att snöklädd barmark liksom åkrar reflekterar solljus. Därmed bidrar de till svalare temperaturer i högre grad än skog som det har snöat på.
Trädplantering på öppen mark påverkar temperaturen nära markytan på olika sätt. En plantering kan alltså leda till uppvärmning genom att den minskar reflektionen av solstrålning och även genom att bromsa medelvindhastigheten vid markytan.
Men trädplantering ger också högre avdunstning, vilket sänker temperaturer nära markytan, särskilt under senvår och sommar. På längre sikt kommer även effekten av skogsplantering i Sverige att påverkas av framtida klimat. Varmare temperaturer nära markytan, särskilt på vintern, och minskad nederbörd under somrarna kan minska skogsplanteringens kyleffekter.
Forskarna påpekar att de är oklart hur balansen mellan de påverkande faktorerna ser ut. Just därför bör även mark- och vegetationsförändringar finnas med i framtidens klimatmodeller, tillsammans med faktorer som människors beslut och handlingar runt markanvändning och markförvaltning, anser de.
SKOGEN/3/2021
