I tropikerna kan träden hantera stigande värme genom att suga upp stora mängder vatten och transpirera genom porer i bladen. Processen fungerar bäst för snabbväxande trädslag som etablerar sig tidigt i regnskogen. Värre är det för de träd som bildar regnskogarnas lövtak i gammal skog, uppger Maria Wittemann i sin avhandling.
Hon har studerat flera trädarter som grovt kan delas in i pionjärarter, som etablerar sig tidigt i en begynnande regnskog, och klimaxarter, som växer långsammare men blir betydligt större, och därmed är en större långsiktig kolsänka. En tydlig skillnad är hur träden i de två grupperna hanterar värme. Pionjärarterna öppnar sina porer i bladen mer och kan därför transpirera mycket vatten för att hålla nere temperaturen i bladen, likt en luftkonditioneringsanläggning. Klimaxarterna öppnar inte sina porer lika mycket och har därför svårare att kyla ner sig.
– Vi mätte upp stora temperaturskillnader i bladen. Det kunde skilja 10 grader mellan klimaxarter och pionjärarter som växte på samma ställe. Klimaxarterna hade svårare att klara av onormalt höga temperaturer. De träden hade en större dödlighet, säger Maria Wittemann, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Tidigare forskning visar att läget är värst i Amazonas. Där bedöms kolsänkan förvandlas till en kolkälla redan år 2035. I de afrikanska regnskogarna har klimatförändringarna inte gått lika långt.
Forskningen på Göteborgs universitet bedrivs i höglänta skogar i Rwanda i samarbete med University of Rwanda. Träd har studerats på plats, men frön har även planterats i klimatkammare i Göteborg för att studera utvecklingen vid olika temperaturer.
– Vi jobbar tillsammans med olika intressenter i Rwanda. Det finns inte så mycket regnskog kvar i landet och när de ska plantera nya träd vill de veta vilka inhemska arter som kan överleva i ett varmare klimat, säger Maria Wittemann.
Fakta om studien: Trädens klimatkänslighet studerades genom att trädarter anpassade för ett svalare klimat i Rwandas höglänta tropiska skogar planterades på tre lokaler med olika klimat och höjd över havet. Ett steg nedåt längs höjdgradienten motsvarar ett möjligt framtida klimat. Fältexperimentet heter Rwanda Tree (Tropical Elevation Experiment) och består av 20 arter och 5400 träd. Vill du veta mer om Rwanda Tree besök hemsidan www.rwandatree.com eller titta på filmen https://www.youtube.com/watch?v=EkDvbwisqlQ. Källa:Göteborgs universitet.