–Jag tycker mig kunna påstå att vi redan nu kan se facit av de senaste årens förändrade väderläge. Därför förvånar det mig att frågan inte tas upp mer av skogsägarorganisationer, rådgivande instanser och myndigheter. Vad jag förstår gäller det att redan idag tänka i nya banor. Vi måste skapa framförhållning. Istället fortsätter vi sköta och vårda skogen på samma sätt som vanligt.
Som exempel på väderförändringar nämner Frank Nilsson att det bara i hans trakter i Mellannorrland under 2000-talet varit flera stormar och kraftiga snöfall som lokalt skapat stora skador i skogen. Men även de ovanligt milda och fuktiga höstarna ger bekymmer för skogsägaren.
–De blöta markerna tjälar aldrig. Och när snön kommer isolerar den värmen. Speciellt på finkornsrika marker blir träden instabila. I kombination med snö i trädkronorna bäddar det här för vindfällen vid första bästa vindpust av det kraftigare slaget.
Även svampar, skadedjur och insekter gynnas av det varmare klimatet. Storm-, värme- och fukttänket måste få större genomslag.
–Jag föreslår att det redan nu ordnas utbildningar till exempel i hur man placerar beståndsgränser inom vindutsatta områden. Jag har inte heller träffat på någon som ägnat detta den minsta tanke vid en slutavverkningsplanering.
–Ett nytänk i den riktningen kommer med stor säkerhet att kräva grannsamverkan i högre utsträckning än idag. Det kan till exempel handla om att ett skifte behövs som stormskyddande skärm för övrig skog. Därmed kan den inte avverkas i samma utsträckning, och de grannar som får fördelar av stormskyddet måste vara beredda att bidra ekonomiskt.
Per-Olov Ringnér, konsulent vid Skogsstyrelsen i Jämtlands län, håller med Frank Nilsson om att det krävs nytänk redan idag.
–Det kan mycket väl vara så att vi nu upplever början på en ny verklighet. Norrland har blivit varmare, det kan vi inte bortse från. Markerna tjälar inte alls i samma utsträckning som tidigare. Och i kombination med blötare höstar bäddar detta för att skogen drabbas av större skador om det skulle blåsa kraftigt under vintern.
Läs hela artikeln i SKOGEN 8/12.
Du som är medlem kan läsa hela artikeln och resten av tidningen på medlemssidorna.