Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Risken för klimatrelaterade skador ökar. Det gäller exempelvis skador som följd av storm, rasskred och torkstress, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.
Att motverka skadorna är viktigt, inte minst för att säkra virkesförsörjningen, påpekar de.
I en ny rapport, Klimatanpassning av Sveriges skogar 2026-2030, ger de förslag på hur man kan skapa mer robusta skogar.
Exempelvis rekommenderas tidiga röjningar, breda skyddszoner och undvikande av hyggen i branter. Görs avverkning i brant terräng bör man satsa på mindre hyggen.
– Det görs insatser och vi ser att medvetenheten ökar, men dessvärre är det inte tillräckligt visar våra uppföljningar. Detta är en både brådskande och mycket angelägen fråga, klimatförändringen händer här och nu, säger Carin Nilsson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.
Råd ur rapporten:
- Se till att tallföryngringar på torr mark ges möjlighet till god utveckling för att undvika för stor andel gran. Torkstressad gran drabbas lätt av skador, som granbarkborre.
- Spara naturlig föryngring av rönn, asp, sälg och ek för att öka variation och motverka viltbetesskador.
- Använd olika barr- och lövträdslag, ståndortsanpassa vid föryngring och röjning. Eftersträva blandning av trädslag, om ett trädslag angrips av skadegörare kan övriga rädda beståndet
- Undvik inom trakthyggesbruk att gallra skog högre än 20 meter som inte förberetts för skärmträdsställning.
- Stubbehandla mot rotröta i rotrötefria skogar i samband med avverkning i framför allt Götaland, Svealand och södra Norrland. Byt trädslag om angreppen varit betydande.
- Se till att du har kännedom om skogsvårdslagens rekommendationer och diskutera gärna skötsel med fastighetsgrannar. Lämpliga samarbeten kan gälla avrinningsområden samt planering för att minska risken för skogsskador i ett större perspektiv.
- Ställ krav på entreprenören om att körskador inte ska uppstå. De ugör risk för rötskador, skador på vattendrag och kulturmiljöer. Körskador bidrar till erosion, ras och slamströmmar som kan ge skador på bland annat vägtrummor och samhällsfunktioner nedströms.
- Undvik stora hyggen för att motverka följande: hög avrinning, skada på vägtrummor, erosion, ras och slamströmmar. Att minska hyggesstorleken bidrar till större variation som minskar risk för skadegörare samt förbättrar för renskötare i berörda områden.
- Se till att välja markberedningsmetod som bäst lämpar sig för platsens ståndort, lutning och erosionskänslighet.