Peter Wieser är skogsägareföreningen i byn Gutenstein. Han verkar ganska sammanbiten och hans österrikiska bonnmål är inget för den svensk som bara har skolkunskaper i språket. Men bland skogsägarna i byn är han högt aktad.
— Skogsägarna skulle aldrig släppa in folk i skogen som de inte kände, säger den lokala lantbrukskammarens rådgivare Herbert Kohlross. Men Peter som är lokal entreprenör — honom litar de på.
Genom att nämna herr Wieser vid förnamn har Herbert Kohlross visat att han också tror på närhet och långlivade kontakter. Här duar man annars inte varandra i första taget.
Närhet och kontakter. Med sin lokala förankring är herr Wieser inte bara maskinentreprenör. Han samlar också ihop 40 större skogsägares virke och säljer till lokala sågar och till Stora Enso. Han är alltså ortens skogsägareförening på deltid.
Ja, många skogsägareföreningar i landet är så små. De största föreningarna i trakten kan visserligen samla 250 markägare men då handlar det om små fastigheter, ofta mellan 10 och 20 hektar. Hela skogsägarrörelsen är i sin linda. År 2000 bildades en paraplyorganisation för föreningarna i delstaten Niederösterreich. De är nu 66 föreningar, som också kan hjälpas åt vid stora affärer, till exempel auktion på värdefullt ädellöv.
Läs mer i senaste SKOGEN, nr 3-09.
Text: Bengt Ek bengt@skogen.se