Klarar sig snabbväxarna norrut?

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
Poppel och hybridasp i stället för gran, tall och björk? Idag rekommenderas bra bonitet för snabbväxande löv, men få har undersökt om det stämmer. Nu testar SLU hur snabbväxarna klarar sig på olika marker i Sverige.

Testytorna ligger i södra, mellersta och norra Sverige på totalt 14 lokaler. I varje landsdel är försöket utlagt på en åkermark och tretton skogsmarker av olika bonitet från mager T20 till rik G34. Forskarna jämför hybridasp och poppel med tall, gran och i södra Sverige även björk.
–I norra Sverige förväntar vi oss naturligtvis en lägre produktion än i övriga Sverige, men hur snabbväxarna producerar jämfört med tall och gran på dessa marker är en fråga vi vill ha svar på, berättar forskarna Rolf Övergaard, Henrik Böhlenius och Urban Nilsson vid institutionen för
sydsvensk skogsvetenskap.
Forskarna tvivlar inte på att de ska hitta material som fungerar i norra Sverige. Poppel växer långt norrut i Kanada och   redan i dag finns några poppelkloner som växer bra utanför Umeå.
–Vi provar även att gödsla för att se hur de olika trädslagen reagerar på själva gödslet och på den ökade konkurrensen från annan växtlighet. De första lokalerna planterades i södra Sverige 2012, så än har vi inga färdiga resultat.

PoppelbladHybridasp går att föröka med rotskott, och poppel med stubbskott. I ett poppelbestånd som slutavverkades 2004 valde markägaren att använda stubbskotten för att få ett nytt bestånd. När det sedan gallrades 2011 fanns det i genomsnitt fem skott per stubbe. Markägaren valde då att lämna det bästa skottet på varje stubbe. I ett andra generationens poppelbestånd testar nu forskarna andra alternativ.
–Vi lämnar ett skott på varannan stubbe och alla skott på varannan stubbe. Dessutom har vi en kontroll där det inte är gallrat alls. Efter två år hade vi den högsta produktionen där. Intressanta frågor är naturligtvis stubbskottens vindkänslighet och hur mycket självgallring det blir i det ogallrade området.
I dag får markägarna rådet att hägna in planteringar med hybridasp och poppel för att skydda mot viltskador, vilket är ganska dyrt. Förutom stängselmaterial och uppsättning måste man se till och reparera hägnet, och dessutom ta ner det en dag. Forskarna har satt upp olika betningsstationer som de kameraövervakar för att se vilket viltslag och hur många individer som besöker dem. Kontrollerna görs under vår, höst och vinter. Kanske ratar viltet vissa trädslag på våren när det finns så mycket annan föda, och äter av dem på vintern när födotillgången är sämre.

–Vi undersöker också areal-storlekens betydelse för viltskadorna. Ofta får man stora skador  i små bestånd, medan skadorna i större bestånd blir mer ut-spridda. Kanske finns det en arealgräns över vilken hägn inte behövs? Men vilttätheten i området är naturligtvis en viktig faktor.
Både hybridasp och poppel har många  användningsområden. Hybridasp används i dag till tändstickor, bastulavar, paneler, pappersmassa och energi. Än så länge används poppeln däremot mest för energiändamål, pall- och emballagevirke, åtminstone i Sverige. Men i Italien planterar man poppeln glest och stamkvistar den så att virket sedan kan användas för fanerframställning.
–Problemet för Sveriges del är att vi i dagsläget har små arealer av poppel och hybridasp, bara 3000 hektar. Så än räcker det inte till någon större satsning på vidareförädling. Ett annat problem är de korta omloppstiderna. Ökade inslag av löv ökar visserligen både den biologiska mångfalden och rekreationsvärdena, men många rödlistade arter vill ha gamla träd för att trivas.
 

Annons
Annons

Om du vill prova poppel och hybridasp
Ska du testa måste du följa lagen om främmande trädslag. Det innebär:
• Anmäl planteringar på skogsmark som är 0,5 hektar eller större till Skogsstyrelsen.
• Planteringarna får inte överstiga 25 procent av en fastighets skogsareal, men upp till 50 hektar är alltid tillåtet.
• På jordbruksmark är det däremot fritt fram och det finns inga speciella begränsningar. Tvärtom finns det goda möjligheter att få bidrag, men man måste hålla omloppstiden till max 20 år för att det inte ska räknas som skogsbruk.

SKOGEN 9/2014

 

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
Frilansjournalist
  • Bokdöd

    Ingen bot för bok

    SKADEGÖRARE. Forskarna vet inte om bokdöden kommer att fortsätta spridas. Klart är att den inte kan stoppas.
  • Annons
  • Spelteknik gör jobbet lättare

    Att köra skogsmaskinkranar med kranspetsstyrning ger maskinförarna en betydligt bättre arbetsmiljö. Dessutom sparar skogsbruket tid och därmed pengar. 
  • Här ska spån bli olja

    Kategorier: biodrivmedel, pyolysolja
    Under hösten påbörjas bygget av Europas första anläggning där sågspån omvandlas till råvara för biodrivmedel, så kallad till pyrolysolja.
  • Annons
  • Komatsu modell 895

    Skotarförsäljning skjuter fart

    MARKNAD. Skotarförsäljningen visar tecken på att öka jämfört med i fjol och ny etta på försäljningslistan är Komatsu. Även den genomsnittliga lastvikten ökar.
  • Forskningsmedel till skog och naturvård

    Nu finns 18,8 miljoner kronor att söka till forskning och kunskapsspridning om skog och naturvård.
  • Annons