Kerstin sprider budskap från Ragunda till Bryssel

Bild för ulla.sundin.beck@telia.com Written by ulla.sundin.bec... On the
GULDKVISTEN. Tack vare skogen kan Kerstin Dafnäs kombinera fysiskt och intellektuellt arbete – alltid med bas i professionalism och vetenskap. Hon visar också i både arbetslivet och privat att förändring inte är något farligt. 
Tidningen SKOGEN 10/2020Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»

Kerstin Dafnäs tilldelas Guldkvisten för sitt engagemang i nätverket Spillkråkan. Hon ­verkar för kunskapsbyggande och erfarenhetsutbyte och med att stärka kvinnors roll i skogssektorn, heter det i ­motiveringen.
Kerstin Dafnäs första jobb i skogsbruket var att plocka kott för att plantskolan i hembygdens Orsa skulle ha frön. Under uppväxten blev det sedan ofta plantering och röjning, sommarjobb som gav pengar till exempelvis en språkresa till England.
– Man blir uthållig, för att inte säga tjurskallig. Antingen går man i snöglopp eller med insekter i hela ansiktet. Det är bara att mala på, oavsett omständigheter, och mina systrar och jag är överens om att det var karaktärsdanande.

Den karaktärsträningen gav Kerstin styrkan att göra många olika saker. Hon är internationell ekonom och har arbetat i 25 år som ledare inom försäljning, ekonomi och affärsutveckling.
Bland annat har hon arbetat med att bygga ut och effektivisera inom bank och finans i takt med ökad digitalisering, med uppdrag i Norden, Frankrike, Irland och Ryssland.
En helt annan yrkeserfarenhet är mejerska. Kerstin har egen mejerirörelse efter en utbildning i mathantverk. Hon har också läst Hållbart familje­skogsbruk på Linnéuniversitetet och tagit motorsågskörkort.
– Mina systrar och jag köpte in oss i familjeskogen för 25 år sedan. Vi planterar, röjer och planlägger själva, vilket jag har förstått är ovanligt, men vår far och delägare arbetade som skogsvårdskonsulent och gav oss förstås kunskaper.

Annons
Annons

Kerstin DafnäsKerstin DafnäsDeras skog ligger i Ragunda kommun i Jämtland, 60 mil från Stockholm, där Kerstin Dafnäs tidigare arbetade. Nu, som egen företagare, bor hon omväxlande i Jämtland och Stockholm och kan lättare disponera sin tid. Det går att både arbeta i skogen och mejeriet och samtidigt åta sig konsultuppdrag, till exempel med ­Norra Skogs förändringsarbete.
Det ger också utrymme för arbetet som ordförande i Spillkråkan och uppdrag kopplat till det, exempelvis i den internationella expertgrupp som utvärderat Formas stöd till Skogforsk och i programrådet för Jämtlands läns regionala skogsprogram.
Under Kerstin Dafnäs tid i styrelsen för Spillkråkan har medlemsantalet i föreningen växt med 40 procent och förra året drog föreningens föreläsningar, utbildningar och konferenser över 900 deltagare.
Sedan tre år är hon ordförande och i den rollen har hon utvecklat kontakterna med andra nätverk och hon representerar ofta skogsägande kvinnor i media.
– Den viktigaste insatsen var nog att tala i Europaparlamentet som en av tre europeiska skogsägare tidigare i år. Jag ­förmedlar också kompetens i frågor om familjeskogsbruk till journalister, lärosäten och myndigheter, tack vare den resurspool vi har inom Spill­kråkan och genom de andra nätverken.

Kan skogsnäringen dra lär­domar om jämställdhetsarbete från andra branscher? Kerstin Dafnäs pekar på det multi­nationella företaget General Electric, som hon arbetade för i över tjugo år, som ett exempel.
– Där fanns ett drivet fokus på jämställdhet och ett metodiskt och systematiskt arbete. Om man tillverkar flygplansmotorer och kärnkraftsturbiner ägnar man sig inte åt att killgissa. Det fanns därför en ovanligt stor verktygslåda för dataanalys och förändringsarbete över huvud taget, inklusive jämställdhet.

Alla dimensioner i skogen är fascinerande, säger hon. Företagsekonomi och tillväxt, avtal och affärsbeslut, men också biologisk mångfald och skogshistoria. Förhållningssättet ska till alla delar vara professionellt och grundat i vetenskap.
Den bästa tillvaron?
– Att vara ute och jobba fysiskt i skogen och dessutom jobba med intellektuella frågor. Och det gör jag nu, säger ­Kerstin Dafnäs.

OM / KERSTIN DAFNÄS
Ålder: 55 år.
Yrke: Managementkonsult och företagare inom gröna näringar.
Bakgrund: Uppväxt i Orsa, internationell ekonom, arbetat i 25 år med affärsutveckling inom bank och finans.
Aktuell: Mottagare av föreningens utmärkelse Guldkvisten.
Familj: Sambo och dotter (f 95).
Fritidsintressen: Allt runt gården och skogen samt körsång.
Kuriosa: Har sjungit i operakören i en uppsättning av Puccinis ”Turandot” på Dalhalla med opera­sångerskan Nina Stemme i huvudrollen.

Fotnot / Killgissa
Att tvärsäkert uttrycka som fakta något som är en gissning eller ett antagande.

SKOGEN 10/2020

 

Publicerad:
Bild för ulla.sundin.beck@telia.com
Ulla Sundin Beck
Frilansjournalist
  • ”Bra skogsbilvägar ökar konkurrenskraften”

    SKOGENdebatt. Biometria har ett uppdrag av köpare och säljare av virke att inventera skogsbilvägnätet i Götaland. Syftet är att komma åt en del av de stigande kostnader som sänker konkurrenskraften för svensk skog, skriver vd Peter Eklund i en replik.
  • Annons
  • Mera känslor i skogskonflikten

    Konflikter om skogen handlar allt mer om politik och kultur och mindre om tekniska frågor, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.
  • Sågverk på högvarv ger höjda timmerpriser

    Stor efterfrågan på sågade trävaror gör att Södra höjer priserna på sågråvara.
  • Annons
  • Styr granbarkborren ditt skogsliv?

    Måste du anpassa skötseln i din skog efter barkborren? Har skogens ekonomi förändrats i grunden? Eller har de senaste åren varit undantag? Svara på månadens fråga!
  • ”Biometria – skogsbrukets nya myndighet?”

    SKOGENdebatt. Biometria genomför en kartläggning av skogsbilvägarnas standard i Götaland. Detta görs utan dialog med skogsägaren som i efterhand kan få veta att vägen behöver ombesiktigas. Det tycks som om vi håller på att få en ny myndighet i skogsbruket, skriver Karin Brunsberg.
  • Annons