Lyft fram de unga! Våra elever har i alla fall nästan 500 maskintimmar när de lämnar Kalix Naturbruksgymnasium. De flesta får jobb hos en entreprenör även om de inte producerar 100 procent. Gallring är den trånga sektorn även här i norr. Det säger läraren Arne Karlsson och framhåller skolans trumfkort på 2000 hektar egen skog.
Med all rätt kan de vara lite kaxiga i Kalix. Med tre skördare, sex skotare och två simulatorer har man lyckas ta täten på maskinutbildningen. På schemat står avverkningsmaskiner, maskinlära och skogsskötsel. Den 3-åriga gymnasieutbildningen har inriktning skog plus specialval skördarkurs och skotarkurs.
— Skördarkursen ger 150 maskintimmar som kan kompletteras med ytterligare 50 timmar individuellt tillval — plus 6 veckors praktik. Från introduktion till full gas med spetskompetens. Våra sprillans nya maskiner lockar, färgen har knappt torkat när vi kör igång. Just nu har vi fulla skogskurser. 21 elever i ettan, 16 i tvåan och 16 i trean. Vi har också tre tjejer som går skogsutbildningen.
Arne Karlsson rapporterar att de flesta eleverna som gått skogskursen har fått jobb, oftast i hemkommunen. Faktum är att av 15 maskinelever har 10 fått körning.
— Många kör lokalt och fortsätter att plugga. Även om en ung förare inte klarar 100 procentig produktion är de attraktiva för entreprenörsföretagen i våra trakter. Ta till exempel när entreprenören Mats Mörk bröt armen, då kunde vi akut sätta in en elev som stöd. Ett bra koncept som gör att våra unga får mer maskintid innan det stora allvaret börjar.
— Mats Mörk, själv gammal elev hos oss, är ju mycket intresserad av våra utbildningar och rekryterar våra elever på löpande band. Han försöker även vara ute i fält med oss. Dessutom har vi många andra entreprenörer som är med och stöttar oss. Vi har därför kunnat få ut elever på praktik så att de kan kombinera skola och yrkesmässigt arbete. Det är en av de viktigaste parametrarna till att vi blir framgångsrika här vid Kalix Naturbruksgymnasium.
Framgångarna kan också mätas i topplaceringar vid skotartävlingarna. Kalix är en vinnare. De senaste åren kan de stoltsera med första-, andra- och tredjeplaceringarna på skol-SM. Påläggskalvarna formligen väller ut från Kalixskolan och befolkar skördare och skotare i norr.
— Problemet är att få tillräckligt med körning i gallringsskog. Där måste vi bli bättre även om vi har det väl förspänt med vår egen skog. Vi strävar mot mer maskintid men Skolverkets direktiv drar åt motsatt håll, de vill att vi ska bli mer teoretiska vilket inte är så bra för oss, säger Arne Karlsson.
Kastar man blickarna lite österut är det bara att konstatera att Finland fixar mer maskintid åt sina skogselever. I Rovaniemi har man skogsutbildning med dubbla maskintiderna jämfört med Kalix, alltså närmare de 1000 timmar som många svenska entreprenörer framfört som ett önskemål eller närmast ett krav.
Och kryssar man fram bland de olika naturbruksgymnasierna i Sverige är det inte bara lovord efter avslutad utbildning. Vilken skola det gäller får läsarna gissa. En elev med över 300 maskintimmar blev vid en Skogforsk-test underkänd på flera punkter samtidigt som han skadat flera kvarstående träd i beståndet. Examinatorn skrev helt enkelt i protokollet: Skotarföraren behöver träna mer och omsätta sina teoretiska kunskaper praktiskt.
Är du intresserad av utbildningen på de olika naturbruksgymnasierna i landet? Eller om du som arbetsgivare vill veta vad dagens elever har på schemat — och hur många maskintimmar de har bakom sig innan de ger sig ut i skogen på allvar. Mer fakta finns på www.naturbruk.se.
Text: Lars Davner lars@skogen.se