En ung orangutang irrar omkring i skogsbrynet. Han har flytt från en oljepalmlund där honan blev skjuten. De försökte livnära sig på palmens frukter när urskogen fallit i det ursprungliga reviret. Motorsågarnas högvarviga motorer hörs ännu i bakgrunden.
Skogsarbetaren Sujito kånkar fram med en Stihlsåg som klarar de grova dimensionerna. Han tjänar drygt 4000 kronor i månaden, minimilönen på Borneo är 700 kronor.
— Jag har en tia per kubikmeter. Satsar på marantiträd som ger mest. Jag tar ut timmer till första kvistvarvet, resten får ligga. Vi kan inte jobba när det tropiska regnet är för intensivt. Ett livsfarligt slit i skogen men det finns inget annat och jag tjänar bra.
En näshornsfågel flyr i panik. Vi är på plats i norra Kalimantan, nära byn Tumbang Tujang. En legal skogskoncession finns i botten där ett bolag fått rättigheterna av den tidigare enväldige presidenten Suharto. Kontakter i maktens korridorer suddar ut gränserna mellan laglig och olaglig avverkning.
— Ni kommer aldrig att få närma er den lokala plywoodfabriken. Där blandas allt timmer av okänt ursprung, varnar Sujito som inte vill gå in närmare på vad som händer i skogarna.
En lunnare vrålar ut ur skogen. Grova stammar spelas in och släpas fram. Djungeln har förvandlats till ett slagfält. Leran är meterdjup och gör det omöjligt ta sig fram till fots i terrängen.
I djungelbrynet ligger en dajakby, här bor ursprungsbefolkningen, visserligen primitivt men numera mind-re isolerat tack vare skogsbolagens vägbyggen. Längs floden flyter stora bråtar med smuggeltimmer. Det flottas i smyg ner mot kusten, ofta nattetid och växelvis via snabbgrävda kanaler och dolda flodslingor.
Ett snabbt scenbyte till Sebangau, nationalpark. På väg ner med en speedboat på Katingafloden syns rester av de hundratals illegala sågverk som tidigare var flitiga virkesleverantörer. De har dragit sig tillbaka men kan spåras till mindre flodvindlingar och kanaler. Brötar av timmer anas under den täta vegationen. En smuggelled har spärrats med en damm, men dammen har sprängts. Timmerflödet mot kusten fortsätter, på redden väntar uppköparna. Miljonvärden flyter fram.
Hur mycket regnskog avverkas per år? Några säger tre miljoner hektar, andra mer. Det rör sig om ungefär samma volymer som den lagliga avverkningen. En ny smitväg har uppstått genom att bolagen begär och får avverkningskoncession för att anlägga oljepalmsplantager. Regnskogen huggs ner, men ingen plantage anläggs.
Myndigheter och militärer är ofta aktiva vid skövlingen. Nyligen dömdes guvernören för Östra Kalimantan till två år fängelse för illegala virkesaffärer. Lagarna är ofta strängare än efterlevnaden. Kontrollen är usel trots så kallade skogspoliser.
— Jag kollar kanalerna och bevaka bränderna. Vi hittar de illegala skogsavverkningarna, säger bychefen Kamsin som nu är skogspolis. Med ett brett leende erkänner han att han tidigare var involverad i illegal timmerhantering:
— Det var lönsammare än det här jobbet!
Myndigheterna har fått ett nytt problem. Vad ska man göra med det beslagtagna smuggelvirket så att det inte åter kommer ut på svarta marknaden? Senaste beslaget vid Månfloden var 1 078 360 stockar! Budet är att bränna, hugga upp eller sälja för att höja den sociala standarden för lokalbyarna.
Guvenören Teras Narang, Centrala Kalimantan, tar emot SKOGEN på sitt eleganta kontor i Palankaraya. Rolexen glimmar på hans handled när han talar om skog, guld, kol och orkidéer. Han är lite av en joker i det politiska maktspelet kring regnskogarna och lagstiftningen.
— Jag vill skapa en god image för Kalimantans skogar. Vi värnar miljön. Ge oss råd så vi kan agera. Vi har en ny antikorruptionslag, vi har korrekt policy, hårda lagar och god bevakning av skogarna. Illegal avverkning är inget stort problem.
Samtidigt faller ett nytt regnskosträd till marken med ett brak. Ett nytt sår i en sargad natur. De skogsbolag som håller igång den illegala avverkningen binder upp skogsarbetarna med lån, som de sällan kan betala tillbaka. De får betalt i fri tillgång till prostituerade. Och cigaretter och droger, främst ecstasy. Det sägs att många skogsarbetare är lika höga som träden de hugger.
Text: Lars Davner