Kartor spår framtida naturvärden

Hur såg dagens avsättningar ut för 20 år sedan? Hur hade de utvecklats om du kunnat identifiera dem redan då? Skogforsk arbetar på ett digitalt kartverktyg som ska hitta potentiella naturvårdsområden inne i produktionsskogen, alltså områden som kan komma att få naturvärden.

Det ska göra det lättare att planera naturvården, hoppas man.

– Idén med projektet var att ta reda på om potentiella livsmiljöer för naturvårdsarter kan hittas med hjälp av digitala kartor, säger Per Westerfelt på Skogforsk.

Vad finns det för info i artdatabaserna? Vad finns det för möjligheter att avgränsa områden på en karta som innehar egenskaper som arterna behöver i sina livsmiljöer? Det är två exempel på frågor som forskarna vill ha svar på.

– Vi lyckades jobba fram en metod, vars styrka är att den kan tillämpas i vanlig produktionsskog eftersom vi inte fokuserade på att kartera höga naturvärden, utan på skogliga egenskaper som föredrogs av traktens registrerade naturvårdsarter.

Nio privata fastigheter deltog i projektet. De minsta var på 60 till 70 hektar och de största 8 000 hektar. Arbetet utgick endast från kartor och information i Artdatabanken, inga fältstudier gjordes.

Man började med att studera Artdatabankens fyndkartor för att se vilka skyddsvärda arter som har registrerats på undersökta fastigheter och inom fem kilometer från deras gränser. Sedan sammanställde man vilka typer av livsmiljöer arterna behövde. Efter det började man leta områden som matchar arternas krav genom att kombinera olika kartlager.

Även kartlagren fick en buffertzon på fem kilometer runt fastigheten, så att man kunde se vad det fanns för typ av skog i omgivningen. Detta hjälpte till att prioritera avsättningarna.

Fem kartlager kombinerades. Två visade trädslag, alltså om det växte löv- eller barrträd, ett visade äldre skog och två visade graden av solexponering, alltså om det fanns förutsättningar för varma solexponerade miljöer eller skuggiga och fuktiga. Genom att kombinera dem kunde man hitta potential, till exempelvis gammal, solexponerad lövskog eller barrskog med fuktig, skuggig miljö.

De inblandade markägarna var enligt Per Westerfelt positiva till att det kan bli lättare att planera skogsbruk och avsättningar med denna metod. Man lyfte även fram den pedagogiska vinkeln, att kartlagren ger en tydligare bild av nyttan med hänsynen. Man kan se på kartlagret att hänsynsytan passar in i landskapet och exempelvis hjälper till att skapa ett lövstråk. Då blir nyttan tydligare.

Det kommer att dyka upp allt fler kartlager som visualiserar hur markerna ser ut och underlättar naturvårdsplanering

 Nu ska Skogforsk arbeta fram ett digitalt verktyg som är enklare för skogsägare att använda än kartlagren. Med det ska man kunna leta rätt på den livsmiljö arten gillar och förhoppningsvis hitta ett område på sin egen fastighet som kan utvecklas till denna livsmiljö.

– Vi vet inte när det blir klart. Projektet är ett exempel på en av de många karttjänster som arbetas fram just nu, folk sitter och jobbar med kartor på olika håll. Det kommer att dyka upp allt fler kartlager som visualiserar hur markerna ser ut och underlättar naturvårdsplanering, säger Per Westerfelt.

TIPS / HITTA TECKEN PÅ NATURVÄRDEN

• Det finns en rad kännetecken för höga naturvärden som kan vara till hjälp:
• Många gamla träd, storvuxna träd eller små, senvuxna träd.
• Stor variation i trädslag, ålder och storlek på träden.
• Luckor och gläntor i skogen som släpper ned ljus.
• Döda träd som står eller ligger, även halvdöda träd.
• Murkna och murknande träd, både stående och liggande.
• Träd med håligheter.
• Spår av brand i marken eller på stubbar och träd.
• Områden som aldrig har kalavverkats och där det har stått träd under lång, obruten tid.
• Inslag av lövträd i barrskog som asp, sälg, ädellöv och björk.
• Skog med spår av människan, exempelvis hamlade träd eller spår av skogsbete.
• Hagmarker med stora, gamla träd.

Källa: Naturvårdsverket