Kantzoner vid sjöar och vattendrag är en viktig miljöåtgärd som bland annat finns med i skogsvårdslagen och certifieringssystemen.
En vanlig rekommendation är att man ska börja planera för stormfasta kantzoner med högre andel lövträd tidigt under omloppstiden. Men även om det finns mycket praktisk kunskap, så har det gjorts få vetenskapliga studier av kantzoner som börjar skapas redan vid röjning och gallring.
Skogforsk och SLU genomför nu gemensamt sex fältförsök som nyligen lades ut i Svealand.
”Där ska vi undersöka hur olika former av gallring intill små vattendrag påverkar den strandnära skogen. På provytor, som är utlagda längs med vattendragen, kommer skogen att gallras på fyra olika sätt”, säger projektledaren Eva Ring, som är forskare på Skogforsk, i ett pressmeddelande.
FOKUS PÅ SKOG OCH INTE PÅ VATTEN
Försöken görs i strandnära grandominerad skog. Mätningar kommer inte att göras i själva vattendragen utan fokus är på skogen, Merparten av strandområdena har mycket sparsamt med markvegetation eller ingen alls. Bedömningen är att skogarna kommer att må bättre om man får in fler lövträd. Genom fältförsöken vill man undersöka hur skogen, inklusive dess mark och mossor, utvecklas samt hur kantzoner kan göras mer funktionella
Forskarnas mål är att områdena ska studeras under flera årtionden.
Om kantzoner vid vattendrag: bevarar viktiga kemiska processer i marken, förhindrar transport av eroderad jord och stabiliserar strandkanten. Dessutom tillför skogspartiet föda till vattenlevande mekanismer genom löv och småkryp. Andelen död ved ökar också. Överhuvudtaget bidrar den skuggiga zonen till att bevara biologisk mångfald.
Källa: Skogforsk.