Kan sol ge pengaregn?

Sveriges i skrivande stund största solcellspark ligger utanför Hultsfred och täcker 130 hektar eller 185 fotbollsplaner. Men även på mindre marker än så kan en solcellsanläggning löna sig.

– En solpark är en möjlighet för både skogsägare och lantbrukare att diversifiera intäkterna. Skogsägaren har många olika typer av miljöer och skiften och alla är inte lika produktiva eller har höga naturvärden. Då kan det vara möjligt att få en passiv inkomst genom att arrendera ut, säger Ludvig Bydén som är verksamhetsutvecklare på branschorganisationen Svensk solenergi med omkring 300 medlemsföretag inom allt ifrån småskaliga takanläggningar till stora solparker, batterilagring och teknik.

Och vad kan man tjäna på det? Allt ifrån ”någon tusenlapp” per hektar och år till 20 000 kronor per hektar och år, enligt de siffror SKOGEN har fått från olika håll.

– Skogsägaren får ett arrende över femtio år, ungefär samma tidsomfång som en skogscykel och som en skogsägare är van vid. Om allt är uppfyllt kan avtalet ge mellan 10 000 och 20 000 kronor per hektar och år i rätt elområde, säger Oskar Molin, affärsområdeschef på företaget Energiengagemang som projekterar solcellsparker.

Ludvig Bydén på Svensk solenergi rekommenderar markägare som funderar på en solpark att ta in offerter från flera företag och jämföra avtalen. Det finns olika modeller.

– Du kan ha ett platt avtal, där du får samma summa per år och hektar. Du kan också förhandla om procent av elintäkterna mot ett lägre arrende, säger han.

I det senare fallet måste markägaren avgöra vilken risk man vill ta och vad man tror om det framtida elpriset.

Man kan förstås också installera för eget bruk. En stor markanläggning är billigare per kilowatt än sol­celler på tak. Har man mark över kan man med fördel påla den och smälla upp en anläggning, säger Ludvig Bydén och får det att låta enkelt.

Vi ska inte i första hand bygga solparker på den bästa jordbruksmarken och skogsmark är ett bra alternativ.

Men vid anläggningen av en större solpark sköts allt formellt av en exploatör som anlitas för byggandet.

– Markägaren skriver på ett arrendeavtal och ett avtal kring hur marken sköts till dess att alla tillstånd är beviljade. Kanske har markägaren någon form av nyttjanderätt för att odla eller röra sig över marken.

Parken säljs också förmodligen vidare till en el­­producent som tar över arrendeavtalet.

Solparker klassas inte som miljöfarlig verksamhet, men kan ha betydande miljöpåverkan som behöver prövas av länsstyrelsen. Det innebär enligt Ludvig Bydén vissa olikheter över landet när det gäller vilka underlag man begär in och hur hårt man tolkar miljöbalken kring jordbruksmark.

– Jordbruksmarken skyddas extra i miljöbalken, och det är så det ska vara. Vi ska inte i första hand bygga solparker på den bästa jordbruksmarken och skogsmark är ett bra alternativ. Det finns mycket skog i Sverige och det finns möjligheter att bygga solparker när det har slutavverkats.

Ludvig Bydén tycker att miljöprövningen för skogsmark fungerar, men att det finns brister.

– I den nyligen publicerade tillståndsutredningen finns förslag till regeländring som skulle ge ett enklare förfarande och standardisera underlaget till länsstyrelsen. Då råder man bot på olikheterna i prövningen mellan de olika länsstyrelserna och beslutet ges en tyngre rättskraft som gör det svårare att överklaga verksamheten. Det ger större rättssäkerhet för markägaren, anser vi.

En sådan förändring kan komma att gälla från 1 januari 2028.

Ett bra projekt byggs på mark som medger effektivt och billigt byggande, med en nära anslutning till elnätet och goda vägar fram.

Var bygger man solparker? Lättbearbetad mark i rätt elområde avgör, enligt Ludvig Bydén, och då handlar det framför allt om elområde tre och fyra i södra Sverige.

– Ett bra projekt byggs på mark som medger effektivt och billigt byggande, med en nära anslutning till elnätet och goda vägar fram, säger Oskar Molin på Energiengagemang.

Om du har ett färskt hygge på hyfsat plan mark, kanske en gammal granplantering på åkermark och som drabbats av storm eller granbarkborre, kan det enligt honom finnas pengar att tjäna.

Impediment är däremot inte lämpligt.

– Ett typiskt impediment har ett tunt jordlager, och det betyder att det troligen är för dyrt att bygga och montera en solpark där. Man vill helst ha pålbar mark till två meters djup, säger Oskar Molin.

Tillståndsdelen fungerar hyfsat, medan elanslutningen ligger helt i handen på elnätsföretagen som har monopol.

Närhet till elnät är ofta avgörande för om solparken byggs eller inte, enligt Ludvig Bydén på Svensk sol­energi.

– Tillståndsdelen fungerar hyfsat, medan elanslutningen ligger helt i handen på elnätsföretagen som har monopol, säger han.

Det är enligt honom ett av branschens största problem.

– Det finns ingen transparens i hur kön ser ut, så du vet inte hur länge anslutningen får vänta. Prissättningen är heller inte tydlig och kan se väldigt olika ut.

En annan faktor som påverkar lokaliseringen är om parken ska ha ett batterilager. De brukar bestå av ett containersystem som behöver uppställningsplats och kan kräva extra kabeldragning. Det finns också viss ljudnivå från fläktar samt en brandrisk att förhålla sig till.

– Få parker projekteras i dag utan batterilager. Batterier tar ner maxeffekten och kan lagra överskott, vilket gör det möjligt att sälja elen dyrare senare, säger Ludvig Bydén.

En annan faktor att hålla ögonen på är säkringen. Precis som proppskåpet hemma behöver solparken en säkring av rätt dimension. Ett batterilager minskar säkringens storlek, vilket gör anslutningen billigare.

Under anläggningens livstid kan det krävas visst markunderhåll. Det sköts av vanligen av arrendatorn, enligt Oskar Molin på Energiengagemang.

– Parken ligger 80 centimeter över marken och det finns många gräs som blir höga och måste hållas ner. Sly växer fort och man måste antingen klippa manuellt eller åka in med maskiner, säger han.

Det är en bra summa jämfört med dagens avkastning i skogsbruket, men en skog har även andra ­värden

Betesdjur kan kanske vara en lösning.

– Försök pågår bland annat med får och getter. Kanske skogsägaren har en besättning som mot ersättning kan fungera. Betesdjur ger en rad mer­värden som vi borde vara mer intresserade av.

Avvecklingen av en solpark efter arrendetidens slut bedöms inte utgöra något problem. Marken kan återställas.

– Man sätter också undan pengar från start för att garantera avvecklingen, säger Oskar Molin.

Han är själv skogsägare och tycker att arrende­ersättningen som en solpark i bästa fall kan ge är ”bra”, även om arrendetiden binder upp marken.

– Det är en bra summa jämfört med dagens avkastning i skogsbruket, men en skog har även andra ­värden, påminner Oskar Molin.

LÄS MER

Energimyndigheten har en utmärkt sammanställning av allt man bör tänka på, oavsett om man planerar en liten privat solpark eller en större som arrenderas ut. Där finns också enkla kalkylinstrument och checklistor.

Även LRF har råd och vägledning på sin sajt.

CHECKLISTA

• Finns nätstation med tillräcklig kapacitet nära?
• Är marken pålbar?
• Är det möjligt att avsätta marken i 50 år? Diskutera med nästa generation!
• Ta in offerter från olika företag.
• Ta hjälp med att granska avtalen. Jurister finns hos till exempel skogsägarföreningarna och Skogssällskapet.