Kalkyl och känsla går att kombinera

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
En virkesköpare erbjöd 530 kronor per kubikmeter, en annan 375. På samma post. Man kan väl säga att båda kunde räkna. Den ena köparen räknade på möjliga in­täkter i slutänden, den andre på låga kostnader, får man anta. Som tur var kunde även skogsägaren räkna, så marknaden fungerade.

Yrkesfolket i skogen kan räkna. Men det finns skogs­ägare som inte räknar. Det kan kosta dem en hundring eller så per kubikmeter. Men å andra sidan kan de många gånger frusta av lust att låta virkesförrådet växa, fröna falla, blommorna blomma, hökarna häcka, barnbarnen bygga, kaffet koka, storoxen stupa och rådjuren löpa. För många handlar skogsägandet ganska lite om kronor och ören.

Annons
Annons

SKOGEN 3/2017Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN. Prova 3 nr för endast 99 kr»Ungefär hälften av Sveriges brukningsenheter är mindre än 20 hektar. Det ger en måttligt stor slutavverkning vart tionde år. Med intäkter som ofta ska fördelas på flera ägare. Om någon i det läget inte vill ge sig på en tuff omgång med sin miniräknare och sin virkesköpare så är det kanske okej. Skogskaffet och vedhuggningen är helt enkelt viktigare. Så, alla skogsägare med mindre än 20 hektar: Om ni vill så kasta av er det dåliga samvetet när folk pratar virkespriser!

För andra kan räknandet vara en del av skogsägar­glädjen. Och om fastigheten är större än 20 hektar kan stora pengar stå på spel. Man får helt enkelt inte grepp om skogens ekonomi om man inte sätter sig ner och ­räknar på försäljningsformer, alternativa föryngringskostnader, vägunderhåll kontra åtkomlighetspremier, utdelning på insatskapital, extratjänster från köparna, skatteutfall och biinkomster. 

Jag har träffat glada skogsägare med noll koll på de fyra räknesätten, men också andra med ekonomin i ett järngrepp – utan att de senare har tappat passionen för de gröna frågorna. När den stora kalkylen är klar visar det sig tyvärr ofta att hela skogsägandet skulle vara en rätt dålig affär om det inte vore för en obelånad fastighet och värdeökningen. Men åtminstone prisstegringen har ju varit reell länge nu.

Bengt EkBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivar

Alla med lite koll på räknesätten tillägnas det här numret av SKOGEN. Vi vältrar oss inte i siffror, utan kastar oss ut i allt från lövets lönsamhet till skogsaktiernas utveckling. Allt från skogliga prognosinstrument till skogens samhällsekonomi. Från maskinföretagande till crowdfunding. Förhoppningsvis får du lust att plocka fram papper och penna, miniräknare eller excelark. I dessa tider när fakta och känslor spelas ut mot varandra är det värt att minnas: I skogen går det utmärkt att kombinera kalkyler och känslor!

SKOGEN 3/2017

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons