– Även trakthyggesbruk kan vara naturnära, försäkrade han.
J. Bo Larsen vid Köpenhamns universitet är en av tänkarna bakom 2005 års omsvängning i den danska statsskogens skötsel. Där följde man i tyskarnas spår när man bytte strategi till just det som fått namnet naturnära skogsbruk. Bland annat har man slängt ut granen som inte hör hemma naturligt i Danmark.
– Naturnära innebär att man använder naturens produktionsprocesser. Och när man använder naturens föryngringsprocesser kan det handla om att ett gammalt träd dör och plantor kommer upp i luckan. Men metoderna från Danmark kan inte tillämpas i till exempel norra Sverige. Där styrs störningarna av skogsbränder. En intelligent kalavverkning kan simulera en skogsbrand — men då kan man tänka på att branden till exempel lämnar områden där vegetationen inte brunnit.
Naturnära skogsbruk ska skapa biologisk mångfald och stabilitet mot skador, men även intäkter. Bo Larsen talar sig inte alls varm för plockhuggning, han kallar det till och med för ett ganska konstigt skötselsystem som kräver mycket kunskap. Oftast ligger det närmare till hands att man hugger större luckor i skogen.
– Varje region måste utveckla sitt eget naturliga system, det kan vara skärm, hygge, lucka eller plockhuggning.
Vid föryngring av bokskog förespråkar han en blandning där man lämnar träd av god kvalitet den dag då föryngringen ska påbörjas. Om det finns många fina träd blir det en tät skärm, annars kanske bara enstaka träd. Det påverkar naturligtvis också skötseln framöver. De stora träden kan avverkas efterhand som de når sin planerade grovlek, sin måldimension.
Hans åsikter går på tvärs med den kände skogsförvaltaren Esben Möller Madsen i Skåne som tillämpar den traditionella skärmföryngringen i bokskog, och sådd eller plantering när marken är kal. Däremot var de ense om att de danska statsskogarna gör ett allvarligt fel: Att dra ner på personalen samtidigt som man inför den mer krävande naturnära skogsskötseln.
– För första gången i världshistorien är vi ense på en punkt! log Larsen.
Han framhöll också att man inte får gå för snabbt fram i omvandlingen av skogarna. Men om bestånden har rätt struktur kan det bli en lönsam affär enligt beräkningar av andra forskare. En kalkyl pekade på 1800 kronor om året från bokskog som sköts med hygge vart 120:e år. Det naturnära skogsbruket skulle jämförelsevis ge 3 500 kronor.
– Kalkyler är bara kalkyler. Men om man uttrycker det mycket försiktigt kan man i varje fall säga att naturnära skogsbruk inte är någon ekonomisk katastrof!
Text: Bengt Ek bengt@skogen.se