Kadaver på ­timmerbilen?

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
I senaste numret av SKOGEN tittar vi närmare på skogstransporterna. Men vad ligger egentligen där på släpet? Är det trädkadaver?

I boken ”Trädens hemliga liv”, som snart kommer ut på svenska på Norstedts, ger den tyske skogvaktaren Peter Wohlleben träden mänskliga egenskaper. När ett vedträ sprakar mysigt i brasan är det just ett kadaver av ett träd som satts i lågor. Och håller du skriften i din hand är det en dödad och söndertrasad gran eller björk.
Träden hjälper varandra, de tar hand om sina barn och älskar passionerat: Friska träd hjälper sina nedhuggna vänner med näring via rötterna. Stora träd skyddar sin avkomma mot frost. Parningsritualerna är avancerade.

Annons
Annons

Boken är en försäljningssuccé i Tyskland, ett fenomen som gör samhällsutvecklingen tydlig: Först var vi människor barbarer, sedan började vi erkänna varandras rättigheter, därefter djurens och nu är det dags för växternas.
Skogvaktaren Wohlleben menar att människan visserligen måste använda en del träd, men att man fram till avlivningen bör ge dem ett gott liv. Metoden för det, åtminstone i Centraleuropa, är blädning. Monokulturer ger inte trädet ett värdigt liv. Där får det inte utlopp för sina behov och sitt naturliga beteende.
Även om Wohlleben vill riva de moraliska gränserna mellan vår syn på djur och på växter medger han att man kanske har gått rätt långt i Schweiz, där det är förbjudet att halshugga en blomma vid vägkanten utan vettiga skäl.
Om växterna verkligen har ett själsliv eller om de kan lida låter författaren vara osagt. Man kan välja att tolka hans tal om kärlekshistorier och sociala dramer som bildliga uttryck. Frågan är om höstens svenska läsare kommer att göra skillnad på bildligt och bokstavligt. Eller på Tyskland (där barrskogens trädslagsrena och enskiktade skogar inte är naturnära) och Sverige. 

Bengt Ek Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareSäkert kommer höstens svenska lansering av boken att leda till krav på att behandla träden som om de kunde bli kränkta och plågade. Tills vi vet säkert.
Man kan också tänka sig att Wohlleben sår lite extra vördnad för naturen hos många skogsbrukare. Bokens insikter om sam­spelen är i och för sig inte nya, men de är fascinerande och väl berättade – vare sig ­samspelen är sociala eller ”bara” biologiska. 

Så låt oss fascineras! Några gör det kanske till den grad att de börjar sköta skogen lika mycket för trädens skull som för avkastningens. Och varför inte i så fall? Låt tusen blommor blomma!

SKOGEN 8/2016

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Mellanskog gör rekordutdelning

    Mellanskog delar ut drygt 56 miljoner kronor till sina 26 000 medlemmar. Det är den högsta utdelningen i skogsägarföreningens historia.
  • Annons
  • Magnus Ekström

    Rotpost kan öka i vår

    SÄLJFORM. För några år sedan var marknaden för rotposter och leveransrotköp glödhet. Med sjunkande timmerpriser har den svalnat rejält, men kan kanske komma igång igen i vår, säger Magnus Ekström som är skogsrådgivare på Hushållningsällskapet.
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons