Jobben går i arv

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
”Jag ville bli jägmästare men syo-konsulenten sa att det bara var för killar”, berättade sjuksköterskan och stack nålen i min arm. Hon var social, inte 50 fyllda, var väldigt bra på att tappa blod utan att det kändes och hade säkert blivit en bra jägmästare.

Bengt EkDagens niondeklassare har blivit matade med liknande fördomar när de om några veckor går på jullov och grubblar över vad de ska kryssa i för gymnasieval efter skolstarten.

Annons
Annons

Resultatet har blivit att de skogliga naturbruksgymnasierna inte fyller sina platser och att betygskraven för höstens antagning till jägmästare var näst lägst av 26 utbildningsvarianter på SLU. 15,9 i meritvärde av  22,5 möjliga.
 
I ett kandidatarbete på skogsfakulteten gör Sandra Abrahamsson och Viktor Nilsson en rad intressanta  men dystra iakttagelser. Omvärlden tror fortfarande att skogen kräver en stor och stark karl. Förskräckande många gymnasister klarar inte av att räkna upp tre saker man kan arbeta med i skogssektorn. Miljörelaterade jobb nämner nästan ingen.
Men skogen behöver inte bara fler kvalificerade sökande, utan även andra sorters: Rekryteringen till branschen fungerar i dag lite som i kungahuset. Uppdraget går i arv. Hälften av studiens skogliga universitetsstudenter hade släktingar som arbetat i skogen. Ännu fler var uppväxta på landsbygden och ytterligare fler kom från skogsägarfamiljer. Rejäla människor, men människor med likartad bakgrund, värderingar och talanger.
 
Även andra unga vill faktiskt ha mer information från skogsbranschen. Men de vill inte ha en broschyr, de vill ha ett ansikte. Därför är Skogen i Skolan och Framtidsresan två viktiga verksamheter runt om i landet, påpekar Abrahamsson och Nilsson. Men ”många skogsföretag är dåliga på att marknadsföra sig som arbetsgivare”.
De unga måste falla för skogen senast i högstadiet.  Det är då de väljer naturbruksgymnasiet – och kan bli maskinförare – eller det allt mer försmådda naturprogrammet – där de flesta skogsakademikerna rekryteras.
Företag och skogsbrukare behöver visa ungdomar utan skog i släkten att skogssektorn erbjuder det de vill ha: meningsfulla jobb, roliga arbetskamrater, bra arbetsmiljö, bra betalt och en säker arbetsmarknad. Allt det borde skogsbranschen kunna erbjuda. Stundtals med råge. Vem lyckas du locka under jullovet?
 
SKOGEN 11/2014
 
 
Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Norra Skogsägarna nöjda med 2019

    Kategorier: Norra Skogsägarna
    Norra Skogsägarnas resultat för 2019 landade på 110 miljoner kronor före skatt. Det är en sänkning med 17 miljoner jämfört med året innan. ”Ett gott resultat med tanke på på världsmarknaden”, anser föreningen.
  • Annons
  • Kristina Wallertz

    Doktorsbana började med röjsåg

    PRISTAGARE. I början lockade röjsågen mer än teoretiska studier, men i dag är Kristina Wallertz är en av landets främsta forskare på snytbaggar och annan föryngringsproblematik.
  • Virkesstudion #26 – Besök på Föreningen Skogens nya kontor

    Kategorier: Virkesstudion #26
    Denna gång besöker Virkesstudion tidningen SKOGEN. Där diskuteras aktuella ämnen ur det kommande numret, som exempelvis hur den nya klassningen av massaved fungerar, med chefredaktör Bengt Ek.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Var  besvärlig  med  detaljerna!

    Är virkessäljare för flata i förhandlingen när de säljer sitt virke? Ja. Det tycker i varje fall många som har svarat på månadens fråga från tidningen SKOGEN nyligen.
  • Anpassad gallring ger artskydd

    Kategorier: lavskrika, gallring, artskydd
    Lavskrika behöver täta skogar om den häckar nära bebyggelse. Längre bort från husen kan den häcka i öppna skogspartier. Genom anpassad gallring kan man alltså både bruka skogen och värna lavskrikan.
  • Annons