Jan-Eriks knep räddar ”omöjliga” tallplanteringar

Bild för Matts Bildström Written by Matts Bildström On the
Aspen som älgfoder
Aspen producerar älgföda år efter år. Se trädslaget som en viltvårdsresurs, uppmanar Jan-Erik Sorsén.
Det gäller att servera älgen något som är smakligare än tall. Då kan betesskadorna minskas betydligt, anser Jan-Erik Sorsén i sorselebyn Bräskafors. Här serveras några erfarenheter.

Jan-Erik Sorsén visar tuktad sälg.
Jan-Erik Sorsén visar hur han med röjsåg tuktat sälgen för att få fler årsskott i bra beteshöjd för älgar. Även rönn och vårtbjörk svarar likadant på denna metod.

Jan-Erik är delägare i en skog, dessutom hjälper han markgrannarna med röjningar.

–Jag är lika förtjust i skog som att jaga älg, säger Jan-Erik. Då faller det sig naturligt att sörja för älgens vinterföda så att betesskadorna förebyggs.
Vindelälvens dalgång vid Sorsele är beryktad för sina många vandringsälgar. Bara runt tätorten trafikdödades cirka tjugo djur förra vintern. På vissa platser är älgbetesskadorna helt förödande för tallbestånden. Här borde det rimligen vara hopplöst med tall, men Jan-Erik Sorsén visar gärna upp de planteringar han sköter om.

Spillning från älg avslöjar att många djur har uppehållit sig här under vintern. Det är sparsamt med äldre skador, och årsbetesskador på tall tycks närmast saknas.
–Man måste tänka älgfoder redan när man planerar för röjningen, säger Jan-Erik. Jag röjer de lövträd som bildar rotskott efter att de kapats. Det får bli basen till älgens vinterföda. Sälg, rönn, asp och vårtbjörk röjs aldrig bort. De trädslagen satsar jag på att förstärka. Älgen äter även glasbjörk och tallskott, men avstår om det finns en smakligare föda, konstaterar Jan-Erik.
– Jag har alltid varit rädd om sälgen. En bra huvudstam sparas och de övriga kapas en halv till en meter över marken. Sen skjuter de kapade stammarna massor av nya årsskott, en av älgens absoluta favoritfödor.
Han har testat samma sak med rönn och vårtbjörk, och det fungerar lika bra. När det gäller sälg har han provat på att bryta kraftiga kvistar utan att de lossas från stammen. Då fortsätter trädet att producera älgmat i bra beteshöjd många år framöver.

På en nerlagd åkermark vid Vindelälvens södra strand slår aspskott upp överallt. Jan-Erik förklarar.
–Den här aspdungen har sparat in många tallplantor. Älgarna tuktar asparna så hårt och regelbundet av de inte når över beteshöjd. Aspskotten kan glesas ut men ska absolut inte röjas bort helt.
Han anser att, rätt nyttjad, kan aspen bli är en resurs för viltet och borde få en högre status än vad trädslaget har idag.
Dessutom tycker han att lövröjning i tallplanteringar först ska utföras när tallen med råge passerat beteshöjd. Hungriga älgar kan bryta ner upp till fyra meter höga ungtallar om födan tryter.
För Jan-Erik är det en också självklarhet att aldrig röra en betesskadad tall eftersom älgen föredrar ett tidigare betat träd framför ett obetat.

Annons
Annons

SKOGEN 9/2014

 

Publicerad:
Bild för Matts Bildström
Matts Bildström
Frilansjournalist och fotograf
  • ”Staten kan inte göra markägaren till motståndare”

    Centern föreslog nyligen att åldersgränsen för slutavverkning ska slopas. Det blev en tydlig markör för hur långt ifrån Miljöpartiet de står. Här förklarar Centern varför de anser att det behövs regellättnader, inte minst för att naturvården ska fungera.
  • Annons
  • "Varför är det så tyst om intensivodling?"

    Kategorier: debatt, Altinget
    Varför är det så tyst om intensivodling i kombination med ökade avsättningar för biologisk mångfald? Det undrar Nippe Hylander, Staffan Laestadius och Sten B Nilsson i en debattartikel i Altinget
  • ”Absurt tillåta skövling av skogar med fridlysta arter"

     I dag är det förbjudet för en individ att plocka fridlysta arter samtidigt som samma skogar får skövlas. Dessutom besöker myndigheterna endast fem procent av skogarna före avverkning. Det är absurt, anser Miljöpartiet.
  • Annons
  • Två män i sågskyddskläder ser på när träd fälls

    Naturvårdsgallring kan gynna mångfalden

    FORSKNING. Biobränsleuttag kan kombineras med naturvård. Ekprojektet har forskat kring naturvårdsgallring i ekrik blandskog i snart 20 år och visar att metoden kan gynna mångfalden.
  • Virkesstudion #18: ”Konkurrensutsätt virket”

    I det senaste avsnittet av Virkesstudion analyserar Carl Johan Moberg och Per Hedberg vilka effekter granbarkborren kommer att få på virkesmarknaden.
  • Annons