Jan-Eriks knep räddar ”omöjliga” tallplanteringar

Bild för Matts Bildström Written by Matts Bildström On the
Aspen som älgfoder
Aspen producerar älgföda år efter år. Se trädslaget som en viltvårdsresurs, uppmanar Jan-Erik Sorsén.
Det gäller att servera älgen något som är smakligare än tall. Då kan betesskadorna minskas betydligt, anser Jan-Erik Sorsén i sorselebyn Bräskafors. Här serveras några erfarenheter.

Jan-Erik Sorsén visar tuktad sälg.
Jan-Erik Sorsén visar hur han med röjsåg tuktat sälgen för att få fler årsskott i bra beteshöjd för älgar. Även rönn och vårtbjörk svarar likadant på denna metod.

Jan-Erik är delägare i en skog, dessutom hjälper han markgrannarna med röjningar.

–Jag är lika förtjust i skog som att jaga älg, säger Jan-Erik. Då faller det sig naturligt att sörja för älgens vinterföda så att betesskadorna förebyggs.
Vindelälvens dalgång vid Sorsele är beryktad för sina många vandringsälgar. Bara runt tätorten trafikdödades cirka tjugo djur förra vintern. På vissa platser är älgbetesskadorna helt förödande för tallbestånden. Här borde det rimligen vara hopplöst med tall, men Jan-Erik Sorsén visar gärna upp de planteringar han sköter om.

Spillning från älg avslöjar att många djur har uppehållit sig här under vintern. Det är sparsamt med äldre skador, och årsbetesskador på tall tycks närmast saknas.
–Man måste tänka älgfoder redan när man planerar för röjningen, säger Jan-Erik. Jag röjer de lövträd som bildar rotskott efter att de kapats. Det får bli basen till älgens vinterföda. Sälg, rönn, asp och vårtbjörk röjs aldrig bort. De trädslagen satsar jag på att förstärka. Älgen äter även glasbjörk och tallskott, men avstår om det finns en smakligare föda, konstaterar Jan-Erik.
– Jag har alltid varit rädd om sälgen. En bra huvudstam sparas och de övriga kapas en halv till en meter över marken. Sen skjuter de kapade stammarna massor av nya årsskott, en av älgens absoluta favoritfödor.
Han har testat samma sak med rönn och vårtbjörk, och det fungerar lika bra. När det gäller sälg har han provat på att bryta kraftiga kvistar utan att de lossas från stammen. Då fortsätter trädet att producera älgmat i bra beteshöjd många år framöver.

På en nerlagd åkermark vid Vindelälvens södra strand slår aspskott upp överallt. Jan-Erik förklarar.
–Den här aspdungen har sparat in många tallplantor. Älgarna tuktar asparna så hårt och regelbundet av de inte når över beteshöjd. Aspskotten kan glesas ut men ska absolut inte röjas bort helt.
Han anser att, rätt nyttjad, kan aspen bli är en resurs för viltet och borde få en högre status än vad trädslaget har idag.
Dessutom tycker han att lövröjning i tallplanteringar först ska utföras när tallen med råge passerat beteshöjd. Hungriga älgar kan bryta ner upp till fyra meter höga ungtallar om födan tryter.
För Jan-Erik är det en också självklarhet att aldrig röra en betesskadad tall eftersom älgen föredrar ett tidigare betat träd framför ett obetat.

Annons
Annons

SKOGEN 9/2014

 

Publicerad:
Bild för Matts Bildström
Matts Bildström
Frilansjournalist och fotograf
  • Virkespriserna sjönk i juli

    Priserna på massaved och sågtimmer sjönk i södra och mellersta Sverige i juli, visar Virkesbörsens sammanställning. 
  • Annons
  • Bara el när Jämtkraft röjer

     I Jämtland röjs just nu ledningsgator för första gången helt och hållet med eldrift. Det innebär förstås fördelar för miljön, men kanske framför allt för personalen.
  • Virkesstudion #37 – Vad har hänt under sommaren?

    Kategorier: Virkesstudion #37
    I dagens avsnitt av Virkesstudion sammanfattar Carl Johan Moberg och Per Hedberg den händelserika sommaren.
  • Annons
  • Framtiden enligt Biometria

    På virkesmätningsorganisationen Biometria finns en avdelning för innovation och teknikutveckling som heter Biometria Labs och som nyligen har presenterat sin första trendspaning. 
  • Inget skadestånd för ek utan skönhetsvärde

    Markägare på Gotland kräver 50 000 kronor i skadestånd för att Skogsstyrelsen av misstag fällde en ek. Men tingsrätten säger nej och hävdar att trädet saknade skönhetsvärde.
  • Annons