Det är Stina Powell och Anna Grubbström, avdelningen för miljökommunikation vid SLU, som undersökt vem som anses ha ansvar för att leda jämställdhetsarbetet.
Studien visar att ansvaret inte alls anses ligga enbart på den högsta ledningen.
Detta går emot en starkt förankrad föreställning om att jämställdhet inte är möjlig om inte ledningen för en organisation är aktivt drivande. Studenter betonar exempelvis att både lärare och representanter från skogsnäringen har en viktig roll som förebilder. Särskilt lärare pekar ut som en grupp med stora möjligheter att påverka.
– Vi ser snarare ett cirkelresonemang där studenter, lärare och ledare uttrycker förväntan att andra ska ta ansvar för förändringsarbetet, medan de själva uttrycker osäkerhet kring sina egna möjligheter att påverka, säger Stina Powell och Ann Grubbström i en gemensam kommentar.
Det är tydligt att ansvarsfrågan halkar runt i organisationen och saktar ned arbetet.
– Den formella ledningen har ett stort ansvar när det gäller att sätta jämställdhetsfrågorna på dagordningen och att finansiera insatser. Men, det är också ledare på mellannivå, och inte minst lärare och studenter själva som kan, i sin dagliga praktik, initiera och genomföra förändringar. De flesta tycker att jämställdhetsarbete är viktigt men för att det ska bli möjligt att utveckla arbetet vidare krävs att vi förstår hur ledarskapsfrågor relaterar till jämställdhetsarbetet i det dagliga arbetet, säger Stina Powell och Ann Grubbström, enligt ett pressmeddelande från SLU.
Studien bygger på fyra fokusgrupper och tre individuella intervjuer med studenter (10 kvinnor och 7 män) samt 14 individuella intervjuer med lärare/ledare (2 kvinnor och 12 män).