Mer är var tionde ungtall, cirka elva procent, har skadats av klövvilt det senaste året. Det är en ökning med en procent sedan i fjol.
Det visar att skadenivån är fortsatt jämn över åren, sedan 2016 har den pendlat kring tio procent. Det är långt över det nationella målet på max fem procent.
– Älgstammen har minskat och skogsägare satsar allt mer på tall, vilket är de två kraftfullaste åtgärderna. Det är bekymmersamt att vi trots det ännu inte ser större förbättringar nationellt även om det finns ljusglimtar. Sambanden är komplexa och flera faktorer påverkar skadenivåerna, exempelvis ökar övriga hjortvilt i delar av landet och snösmältningen var sen i delar av Norrland. Det är viktigt att alla aktörer enträget fortsätter med det långsiktiga arbetet, säger Ebba Henning Planck, viltspecialist på Skogsstyrelse, i ett pressmeddelande.
Inventeringen visar att Blekinge har drabbats hårt. Där har sexton procent av de inventerade ungtallarna fått en betesskada senaste året, tätt följt av Östergötland och Södermanland med femton procent. Lägst andel skador finns i Gävleborg med sju procent följt av Dalarna och Örebro med nio procent.
Äbin, älgbetesinventeringen, tittar på hur av hur omfattande betesskadorna är av hjortdjur, främst från älg, på ungtallar. Den utförs årligen på i snitt 45 000 provytor fördelade på cirka 12 500 ungskogar över hela landet. Syftet är att följa skadeutvecklingen och ge ett underlag till viltförvaltningen.
Enligt en rapport som gjordes av Skogsstyrelsen 2019 uppskattas den samhällsekonomiska kostnaden för skogens minskade tillväxt och förädlingsvärde på grund av viltbete till 7,2 miljarder kronor per år.