Många upplever att det är svårt att avgöra om ett pris på grot och flis är dåligt eller bra. Måtten är många: MWh, m3s, m3f, ton, ton-ts, m3fub, m3fpb. Dessutom är priset vid värmeverken eller terminalerna beroende av om flisen är huggen, krossad, och om den kommer från stamved, stubbar eller träddelar. Inte nog med det, den kan vara levererad färsk eller lagrad. Energisortimenten påverkas också av varifrån den kommer, från vilket virkesmätningsområde. Värdet på skogsenergin kan alltså påverkas på minst 18 olika vis. Kritiken från skogsägarhåll har varit intensiv och hård mot köparna som mer eller mindre anklagats för att luras eller åtminstone lägga ut dimridåer för att göra jämförelser svåra.
– Eventuellt lurendrejeri kan vara slut nu, säger skogsprofessor Mats Nylinder på Lantbruksuniversitet i Uppsala. Begär vid avverkningen ett tydligt pris i vikt, volym eller ton så är det lätt att jämföra mellan olika köpare, säger han. Det spelar ingen roll om priset skogsägaren får för grenar och toppar är till exempel MWh, m3s eller ton. Det är mycket enkelt att räkna om, hävdar han.
SLU lanserar nu en nättjänst där man på ett enkelt sätt kan mata in de uppgifter man fått av olika köpare och med några knapptryckningar är jämförelsen klar. Alldeles snart ska den presenteras i Nordamerika. Redan nu kan man välja engelska som språk. Nättjänsten är utvecklad av Frans Larsson och Mats Nylinder och kallas WeCalc.
– Och försöker någon att luras, oavsett om det är köpare eller säljare, går det ju att kolla redan på platsen om man har en smartphone och går in på vår hemsida. Köparen kan till exempel erbjuda ett bra grotgranpris, men när säljaren vet att där finns mycket björk blir skillnaden stor. Mata in björkandelen i nättjänsten! Då är det bara för köparen att höja priset, menar Mats Nylinder.
Men klarar verkligen den vanlige skogsägaren att använda sig av det här verktyget?
– Man ska inte underskatta skogsägarna, datoranvändningen blir allt vanligare, men visst, många äldre skogsägare kan vara ovana. På sikt menar jag att det kommer att bli vanligt, svarar Mats Nylinder.
Det krävs dock att skogsägaren/leverantören håller reda på ett par saker. Säljs groten som en välta måste den volymmätas, höjden gånger längden gånger bredden. Det kan vara nödvändigt eftersom skogsägaren inte alltid kan närvara när flisningen är klar och kan få kännedom om flisvolymen. Vill man ha vikten i ton förutsätter det att leveransen går att väga. De flesta större mottagare har en våg idag. Kräv då också att torrhalten bestäms vid mottagningen.
Det bästa sättet är naturligtvis att låta köparen ta ansvaret efter att hyggets grot är skotad till avlägget. Det kan ske på flera olika sätt. Köparen betalar gärna per MWh. Ska man gå med på det måste man komma överens om vilken torrhalt som ska gälla. Köparen kan slarva med logistiken, transportera i regn, eller så har täckpappen blåst av. Det bästa måttet som en skogsägare ska kräva är betalt för torr-rå densitet, alltså ton torr ved per kubikmeter råved (ton-ts/m3). Johan Möller på Skogforsk har räknat på de olika måttenheterna.
– För att få en rättvis betalning är det endast ton torrsubstans som gäller, menar Möller. Allt annat är lurendrejeri. Om man inte kommer överens om en betalningsgrundande torrhalt kan den vara låg vid leveransen och då förlorar skogsägaren mycket pengar om priset bestämts i MWh.
Johan Möller tror dock att m3s, stjälpt mått, det vill säga flisat i containrar, kommer att leva kvar länge. Mindre köpare har inte vågar och det är en stor investering för dem.
Ett alternativ som numera finns på virkesmarknaden är skördarmätt grot. Skogforsk har nu utarbetat ett program som kan laddas i skördaren och som på ett säkert sätt avgör hur mycket som blir grotanpassat, alltså hamnar i små lätt gripbara högar vid avverkningen. Man vet också att torrhalten på färsk grot är cirka 50 procent. Då vet man torrvikten (torr rådensitet, se skärmdump).
– Våra resultat visar att de stämmer bra med verkligheten, menar Rolf Björheden, programledare för skogsbränsle på Skogforsk. Ett visst spill uppstår vid skotning, men för att få ett exakt mått på hur mycket grot som skotas ut kan skotarna montera en kranvåg. Det är ingen oöverstiglig kostnad för en entreprenör.
Omräkningsprogrammet hittar man om man googlar på wecalc + woodenergy.
Text: Lars Åkerman larsakerman@telia.com
Källa Tidningen Skogen
Ska du sälja virke? Här är Föreningen Skogens bok som hjälper dig.