Jägmästarbloggen - ett ljus i rekryteringsmörkret

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Panelsamtal om branschens kompetensförsörjning. Foto: Gunilla Häggström.
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR. Det lilla landet Sverige har i hundra år byggt upp en världsledande skogssektor tack vare drivna och kunniga människor. Men vad händer när rekryteringsbasen nu minskar, när allt färre söker sig till skogliga akademiska utbildningar?

Den frågan diskuterades på ett seminarium hos  KSLA i Stockholm nyligen.

Annons
Annons

SKOGEN  var där och det kan sägas med en gång: Det ser rätt mörkt ut…

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kan ta in 80 jägmästare per år.  Hösten 2015 dök endast 63 studenter upp på uppropet.  För skogsmästarprogrammet såg det för något år sedan inte lika dystert  ut. Men så slopades det skogliga basåret varifrån många av studenterna kom.  Inför antagningen 2016 finns en stor risk att SLU inte heller fyller platserna på skogsmästarprogrammet.

Sååå…. Vad ska vi göra?

Problem räknades upp. Bristen på jämställdhet gör att sektorn inte rekryterar ordentligt från hela befolkningen. De aktuella utbildningarna finns bara på en plats i Sverige. Många sörlänningar tvekar att flytta till Umeå och kanske till och med till Skinnskatteberg. 

Seminariedeltagare som gått jägmästarutbildningen för länge sedan, menade att dagens motsvarighet har kvalitetsproblem.

På seminariet gavs exempel på punktinsatser som ska förbättra utbildningarna.  (Vi återkommer till dem på skogen.se)  Tjänstemannapraktik för skogsmästarstudenter och mentorprogram för jägmästarstudenter är två sätt att göra utbildningarna bättre och mer attraktiva.

Och så har det anordnats en work shop för skogsnäringens representanter om framtidens skogsakademiker. Den kom fram till att att personer med många olika erfarenheter kommer att vara eftertraktade. Rekryteringen får inte vara för likriktad.

Den svenska skogssektorn är inte ensam om problematiken. I Kanada har undersökningar gjorts som visar att föräldrar avråder sina barn från att jobba inom skogssektorn.

På seminariet började det kännas lite dystert: För frågan kvarstod ju: Hur locka sökande till skogliga akademiska utbildningar?

Det syntes också en viss osäkerhet: Ska vi väcka intresse för skogen genom att sätta in insatser för elvaåringar eller gymnasielever? Här famlar man i mörket.

Så klev Carolina Berg Rustas upp i talarstolen. Hon representerade sin klass (14/19) på jägmästarutbildningen i Umeå.  Och plötsligt tändes ett ljus! Hon berättade om  den blogg – jagmastare.com – som hennes klass startat.  

Förutom att den hittills nått 16 000 besökare  så når den sannolikt också målgruppen:  De som ska välja utbildning. Dessutom ger den något som hemsidor och broschyrer saknar: en vi-känsla. Här syns vilken typ av människor som går där, deras tankar, vad man gör på fritiden och kanske vad man äter till middag.

Bloggen är populär.  Men det har börjat bli svårt för studenterna att hinna med. I synnerhet eftersom de också lägger tid på att besöka  sina gamla gymnasieskolor som jägmästarambassadörer. 

KSLA  ändrade i sin budget för att hitta medel till studenterna. Men det behövs fler som stöttar! Samtidigt skulle man kunna fundera över hur samarbetet kan utvecklas: Vill studenterna medverka i kampanjer av olika slag? Tv-reklam?  Det finns mycket att vinna. Många i vårt land vet inte vad en skogs- eller jägmästare är – och ännu färre vet att det finns attraktiva jobb både i Sverige och utomlands.

Utbildningarna behöver marknadsföras. MEN någon i branschen måste ta stafettpinnen.

Alla tycks rörande överens om att samarbete krävs för att göra något åt skogssektorns minskade rekryteringsbas. Men beslut om vem som ska göra vad lyser med sin frånvaro. På seminariet fanns heller ingen som sa: Kom till oss, så vi kan fortsätta diskutera!

Om ingen tar stafettpinnen så blir det inga krafttag. Då fortsätter skogliga akademiker att leva i en tillvaro som är okänd för många. Och delar av allmänheten kommer fortsätta att tro att en jägmästare mest sysslar med jakt om dagarna.

Fotnot: Projektet ”Skogsnäringens framtida kompetensförsörjning ” drevs mellan 2012-2015 av KSLA tillsammans med representanter för skogsbolag, departement samt universitet och forskning.  I dagarna presenterade kommitténs slutrapport.

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Bokdöd

    Ingen bot för bok

    SKADEGÖRARE. Forskarna vet inte om bokdöden kommer att fortsätta spridas. Klart är att den inte kan stoppas.
  • Annons
  • Spelteknik gör jobbet lättare

    Att köra skogsmaskinkranar med kranspetsstyrning ger maskinförarna en betydligt bättre arbetsmiljö. Dessutom sparar skogsbruket tid och därmed pengar. 
  • Här ska spån bli olja

    Kategorier: biodrivmedel, pyolysolja
    Under hösten påbörjas bygget av Europas första anläggning där sågspån omvandlas till råvara för biodrivmedel, så kallad till pyrolysolja.
  • Annons
  • Komatsu modell 895

    Skotarförsäljning skjuter fart

    MARKNAD. Skotarförsäljningen visar tecken på att öka jämfört med i fjol och ny etta på försäljningslistan är Komatsu. Även den genomsnittliga lastvikten ökar.
  • Forskningsmedel till skog och naturvård

    Nu finns 18,8 miljoner kronor att söka till forskning och kunskapsspridning om skog och naturvård.
  • Annons