"Jag är maktlös mot älgförvaltningen”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Sönderbetad tallföryngring, stor skillnad mot hägnet intill (se nedan).
SKOGENdebatt.  ”Älgarna måste i stället skjutas där älgarna finns” skrev ett älgförvaltningsområde här på skogen.se. Kloka ord. Men tyvärr lever de inte som de lär, enligt en replik av skogsägare Annika Fagerlind.

ÄFG9 (älgförvaltningsområde 9) i Västra Götaland skriver också i sin debattartikel att det krävs att vi går ut i skogen och inventerar.

Annons
Annons

Det är kloka ord. 

Men tyvärr så lever ÄFG 9 inte efter det de själva skriver. Tvärtom, så förhindrar de en ökad avskjutning där det finns svåra älgbetesskador. I licensområdet Ryda/ Håkankila jaktlag är jägare och markägare helt ense om att betestrycket är för högt och har varit det i många år. Jägarna och även jag själv har påtalat problemet både nu och tidigare, för länsstyrelse och ÄFG 9. 

Men när länsstyrelsen vill öka tilldelningen något så anser inte ÄFG 9 att så ska göras och länsstyrelsen följer det ÄFG 9 anser. Detta har upprepats flera år i rad.

Resultatet av ÄFG 9:s ställningstagande kan beskådas i min egen skog med både tallmark och granmark. Jag bedömer att över 90  procent av ungtallarna har betesskador. 

Mest flagrant är det som hänt i en tallföryngring, där en tät frötallskärm ställdes år 2010 och ett mindre område hägnades in. 

Inne i hägnet frodas tallen, utanför hägnet finns inte en obetad tall. Tallarna är små och förkrympta. På flera ställen helt utgångna, då de blivit så hårt betade.

Jag känner ett ansvar för min skog och vill att den ska förvaltas väl. Jag tillfogas även allvarlig ekonomisk skada. Det förefaller som jag är helt maktlös. Jägarorganisationen hindrar mig från att få upp tall på tallmark, vilket kan vara förödande i ett framtida varmare klimat.

Varför beter sig ÄFG 9 på detta sätt?

ANNIKA FAGERLIND 

Skogsägare

 

Sär här bra har den hägnade tallföryngringen klarat sig.

Opinion
Publicerad:
  • ”Sverige beräknar naturskydd ovanligt strängt”

    Kategorier: skyddad skog, LRF
    Det är stora skillnader i uppgifterna om hur mycket natur som är skyddad i Sverige. Naturvårdsverket uppger drygt 14 procent. Men om vi räknade som de flesta andra EU-länder skulle siffran vara 58 procent, menar LRF.
  • Annons
  • Proffskocken bjuder på plättar med drottningsylt och granskott. Foto: Ulla Sundin Beck

    Nyttjar du skogens skafferi?

    Eller hamnar de växter du skördar bara i virkesvältan? Fick du nog av bär- och svampplockning som barn? Eller är skogen ett självklart skafferi som ger dig viltkött, tillbehör och extra smaksättning? Svara på månadens fråga!
  • Virkesförrådet ökar långsammare

    Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka men i långsammare takt, visar Riksskogstaxeringens årliga statistik från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). 
  • Annons
  • Skogens ordförande blir hedersdoktor

    Föreningen Skogens ordförande Monika Stridsman har utsetts till hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Där lovordas hon för sina insatser inom forskningskommunikation.
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Ett politiskt kamikazeuppdrag

    Räcker råvaran? Det frågar vi i SKOGENs majnummer. Ett enkelt svar är ”ja, varor räcker till dem som kan betala tillräckligt bra”. Ett bättre svar är: Nej, skogen räcker inte alls, inte om ”räcker” betyder att alla ska få så mycket de vill ha. Det är såklart det senare svaret som gör frågan så intressant.
  • Annons