I sin artikel publicerad på SKOGENdebatt kritiserar skogsägaren Leif Öster kampanjen ”Svenska skogen”. Öster menar att ur ett juridiskt perspektiv är det vilseledande marknadsföring att påstå att de svenska skogarna ”blivit dubbelt så stora som för hundra år sedan”. Han har säkert rätt.
Men det finns en annan och viktigare aspekt på frågan om hur mycket skog vi har. Vi menar att enorma ytor av Sveriges skogar gjorts om till plantager, och att vi därför har mindre riktig skog numera än vi haft någon gång sedan istiden.
Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU) och deras Riksskogstaxering använder sedan 2003 begreppet ”plantageskogsbruk”. Det är bra, men det är inte själva definitionen. SLU underdriver problemet och klassar bara 590 000 hektar svensk skog som plantageskogsbruk, när det egentligen rör sig om betydligt större arealer.
SCHABLONMETOD
Uppåt 90 procent av dagens skogar anläggs genom en schablonmetod. Markägaren förröjer bort alla småträd, slutavverkar beståndet, markbereder hygget och planterar därefter plantor från ett enda trädslag, med en ålder och ofta samma ursprung. Plantorna är manipulerade för att växa upp till 25 procent bättre än naturskogen. Internationellt är detta ett typiskt plantageskogsbruk. Mer än halva den svenska skogsarealen har numera en skogshistorik som bär plantagens alla kännetecken, och mer blir det hela tiden.
Sveaskogs skogsmark i Pajala. Foto: Marcus Westberg.
”OVÄRDIGT SLU”
För att inte det svenska plantageskogsbruket ska smutsa ner vårt internationella rykte har SLU infört hårda krav på vad som ska klassas som plantage. Om det råkar finnas kvar lite rester av den gamla skogen som död ved på marken eller några sparade överståndare – ja, då klassas skogen som icke varande plantageskogsbruk. De löjligt höga kraven på vad som är en monokultur innebär att om det blåser in några lövfrön från sidan i en 100 % granplantering – ja, då klassas det snabbt som blandskog. Detta är ett trixande och manipulerande med statistik som inte är värdig ett universitet, i detta fall SLU. En oljepalmsplantage i en före detta regnskog är en oljepalmsplantage även om den ligger i Västafrika, där oljepalmen förekommer naturligt, eller om det finns spår av andra trädslag.
KALHYGGESBILDER
Vi är många som har provocerats enormt av skogsnäringens omfattande reklamkampanj ”Svenska skogen”. Mest märkligt med kampanjen är nog bildvalet. Under fem år har man inte visat ett enda kalhygge, trots att man enligt uppgift har lagt över 100 miljoner kronor på att försvara dagens skogsbruk, där kalhyggen ju spelar en helt dominerande roll. Skogsbilder där endast ett träd fällts känns minst sagt vilseledande. Just kalhygget är för oss själva symbolen för ett misslyckat svenskt skogsbruk. Ordet kalhygge är för övrigt ännu ett begrepp där SLUs definition knappast stämmer överens med allmänhetens uppfattning.
EGET INITIATIV
För att råda lite bot på obalansen har vi själva startat ett initiativ vi kallat Skogsmissbruket, där vi vill visa i bild hur de sidor av skogsbruket som PR-kampanjen helt utelämnar, faktiskt ser ut i Sverige idag.
Detta brutala missbruk av de svenska skogarna måste upphöra omedelbart. Våra sista naturskogar måste lämnas ifred, inte minst nu när EU fastställt ett mål till 2030 på 30 procent skyddsnivå. När skog ska brukas så får det ske i skogen, istället för att ta bort skogen för alltid. Om andra länder kan bygga en framgångsrik skogsnäring utan stora kalhyggen så måste även Sverige kunna göra det.
STAFFAN WIDSTRAND
Fotograf
MARCUS WESTBERG
Fotograf