En sak har de flesta svaranden gemensamt vare sig man är för eller emot ökad avskjutning: Det behöver växa mer viltfoder i skogarna.
Många av svaren publicerades i SKOGEN 1/2019. En del av dem som inte rymdes i tidningen kan du läsa nedan.
JA. Måste skjuta ner älgstammen snabbt till cirka tre-fyra i vinterstam under en tjugoårsperiod så att det går att plantera tall igen. Går ju inte att viltbehandla tall i 8-10 år om vi pratar ekonomi. Man måste dock viltbehandla i två år mot rådjuren. De som förespråkar tallplanteringar och inte vill skjuta ner älgstammen har otur när de tänker.
Reymond
JA. För att komma till rätta med den akuta viltskadekatastrofen i skogen är kraftigt ökad avskjutning enda möjliga vägen. Att ställa om skogen till en betydligt mer foderrik miljö tar för lång tid (årtionden). Det utesluter inte att skogsbruket ändå ska ta hänsyn till viltets miljö, även om det har begränsad effekt.
Bo Leijon
NEJ. Gynna vargstammen!
Anders Thoren
NEJ. Jag vill betrakta älgen som en resurs i skogen, hur fattigt och tomt skulle det vara i skogen utan livskraftiga viltstammar. Anpassa skogsskötseln att producera mera mat för viltet, genom bland annat lämna mera löv vid röjning m.m.
Olle Löfgren
JA. 95-procentiga skador förekommer här och var på ungtallskog. Vi ser älgar i flockar här i närområden med 8-12 stycken per grupp. Hur ska dessa utfodras om vi inte skjuter bort flertalet?
Emil Tallskogh
NEJ. Senare röjning, bredare avlägg längs med skogsvägar som inte röjs, plantera ledningsgator med tall som toppröjs för mer foder. Kom ihåg att långsam växt skapar högre kvalitet och mindre röta vilket fler stammar orsakar. Skogens konung har ett högt ekonomiskt värde i form av ekologiskt kött, jakt och turism.Vargen är också ett problem då älgen flockar sig mer och skapar genom detta mer koncentrerade betesskador.
Mikael Ohlsson
JA. Inför fri jakt på älg och övriga hjortdjur. Skogsstyrelsen borde underkänna föryngringar av gran på tallståndorter. Då skulle skogsägarna kunna sätta press på jägarna.
Melltorps Skogsförvaltning
NEJ. Markägare måste skapa mer viltbete. Vi har en vinterstam på 8-9 älgar men små skador. Gynnar rase vid röjning. Slår vägkanter på 0,5 m höjd, massor av nödskott och älgfoder.
Göran i Kushult
JA. Det är det totala betestrycket som är för stort. Vi har älg, kron, dov och rådjur som gemensamt äter för mycket. Brukad skog har minskat ett antal år i beteshöjd genom mer snabbväxande plantor och tidigare röjningar. Det gäller att få upp mer tall och ta mer hänsyn vid röjningen. Skogsägarna bör utbilda sig i skogsskötsel och viltförvaltning.
Lars-Åke Letskog
JA. Nära 100 procent betesskador på tall i flera skiften. Får trots det bara jaga kalv fyra dagar. Marken borde ge en kalv och en älg på två år. Har andra skiften där betesskadorna på gran årligen varierar mellan 65-90 procent. Älgförvaltning måste ändras.
Hans Hillberg
NEJ. När man ser Sveaskogs röjningar idag så förstår man varför de skriker om högre avskjutning. Röjningar där det röjs bort allt (och då menar jag allt) vad löv heter. Ytor som inte heller har någon endaste barrplanta att spara töms på löv och skapar stora hål i planteringen. Dessutom röjs tallen till ett alldeles för litet antal plantor per hektar. Så visst blir det skador om det kommer dit en hungrig älg.
Skogsägare med lite älgskador
NEJ. Med viltanpassad skogsskötsel går det utmärkt att förena starka klövviltsstammar med skogsbruk och på så vis erhålla en högre total avkastning från fastigheten.
Fredrik Solgesjö
JA. Om vi ska få bukt med skogsskadorna behöver samtliga klövviltstammar minskas under en period för att markägarna ska våga satsa på föryngring med rätt trädslag. När föryngringarna är på väg upp så kan man försiktigt börja öka stammarna igen. Då har man tillräckligt med variation i skogarna för att viltstammar ska ha foder och vi kan klara tillräckligt bra föryngringar. Viltstammarna ska dock inte upp till dagens nivå men till en nivå strax under. Den jaktliga upplevelsen påverkas inte av att det är något färre vilt i skogen.
NN
NEJ. Skapa mer foder till älgarna genom att inte enbart plantera monokultur av gran. Till exempel: Sätt var tionde planta eller var tionde rad med tall. Då sprider vi ut betestrycket över hela skogsmarkerna utan att bestånden tar skada. En billig åtgärd för att minska skadorna i tallbestånden.
Tommy Blom
JA. Skogsproduktion ska gå före viltproduktion.
Carl Gösta Berglund
NEJ. Komplex fråga som inte går att besvara med ja eller nej. Parterna kommer aldrig att komma överens men att öka foderproduktionen är både enkelt och nödvändigt men kommer kosta i form av senare röjningar med mer mantid.
Per Karlsson
JA. Ibland blir det anhopning av många älgar på ett ställe av nån konstig anledning, då måste snabb avskjutning ske där. Avreglera älgjakten så får markägare och jägare göra upp…
NN
JA. Det mesta smakliga och näringsrika lövet finns det för lite av och blåbärsris, lingon, ljung och örter är också alldeles för hårt betat. Hela älgstammen lider av anorexi. Vi behöver minska hela klövviltstammen men en kraftigt minskad älgstam är viktigast för att komma tillrätta med betesbristen. I början på 1980 talet vägde kalvar i genomsnitt över 70 och fjolingar slaktades vid 150-160 kilo och var då könsmogna. Det är de inte idag med vikter runt 120 -130 kilo. Alltså måste vi ha många djur i vinterstam eftersom reproduktionen är så låg. Dubbelkalvar är sällsynta på grund av anorexin.
Ove Emanuelsson
NEJ. Spara löv och påbörjade smörgåsbord. Vi måste vara rädda om skog, natur och viltet. Det är snart det enda vi har kvar.
Sven Olofsson
JA. Ökad avskjutning är nummer ett men det måste kombineras med ståndortsanpassad plantering det vill säga tall på tallmark. Älgskötselområdena måste bli mer flexibla i avskjutningsmål och omfördela till lag som har mer älg än andra lag. Organisation av jakt kan definitivt bli bättre med samverkande älgskötselområden och jaktlag emellan.
Kjell P
NEJ. Här i Södermanland har vi enorma stammar av dov-och kronhjort. Inte konstigt om älgkalvarna blir ynkliga. Med det enorma betestrycket i skogen tvingas älgar och hjortar ut på åkermarken och äter helt felaktig föda för att inte svälta. Då måste de försöka kompensera foderstaten med både tall och granbark för att försöka få balans i våmmen.
Eva Boëthius
JA. På Stora Enso och Billerud Korsnäs marker planteras redan 65 procent tall, det är den optimala ståndortsanpassningen som gäller. Nya forskningsresultat från SLU som visar att tall är bäst även på medelbra mark har de facto lett till mer tallplantering på senare år hos bolagen i Mellansverige Trots mer tall ökar skadorna!
Skogsmästaren