Inte lätt göra affär av socialt värde

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: Matilda Holmqvist, Skogssällskapet
Glesbygdens skogar ger inte bara virke. De erbjuder också upplevelser, inte minst i form av enskildhet och tystnad. Men skogsägarna efterlyser mer stöttning om de kvaliteterna ska kunna bli affärsmöjligheter. Det visar ett forskningsprojekt.

– Värden som tystnad och enskildhet har inte tidigare lyfts fram men lär efterfrågas allt mer i takt med ökad urbanisering och uppskruvat tempo i samhället i övrigt, säger projektledare Therese Bjärstig, docent vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Annons
Annons

Under 2015-2016 har Skogsstyrelsen drivit pilotprojekt där skogar kan skyddas från avverkning genom frivilliga avtal som även den enskilda skogsägaren kan ta initiativ till. Avtalen behöver inte enbart grundas på biologiska naturvärden utan kan också baseras på det värde skogen har för upplevelser, det man kan kalla skogens sociala värde. Forskningsprojektet visar dock att de regionala variationerna är stora kring hur det omsätts i praktiken.

Delvis tycks det handla om ett informationsproblem. Den enskilda skogsägaren uppskattar i och för sig de upplevelser den egna skogen ger med värden som tystnad och enskildhet, men kan inte riktigt se hur de värdena kan vara intressanta i ett vidare sammanhang eller att de kan ge möjlighet att leva på.

– Med förbättrad samverkan med andra skogsägare tror jag man lättare kan se att olika sociala värden i samma område kan komplettera och stärka varandra. En skogsägare kanske har bra fiske på sin fastighet, en annan fågelskådning och en tredje stuguthyrning, säger Therese Bjärstig.

En slutsats i projektet är att Skogsstyrelsen, kommuner, skogsförvaltare och skogsägarföreningar kan spela viktiga roller för att skapa sammanhang och mötesplatser. På så sätt kan goda exempel spridas kring hur sociala värden kan skapa nya varor och tjänster, något som i sin tur kan bidra till en levande landsbygd.

– På ett nationellt plan är det naturligt att Skogsstyrelsen tar en ledande roll och att skogens sociala värden prioriteras högre i policydokument. Man måste göra tydligt att skogar kan ha betydelse för känslor, kultur och rekreation som går utanpå deras roll som virkesbank eller biotop, säger Therese Bjärstig.

Totalt har i forskningsprojektet kvalitativa intervjuer genomförts med 57 enskilda skogsägare i Kronoberg, Västra Götaland, Värmland, Dalarna, Jämtland och Västerbottens län. Projektet har finansierats av Skogssällskapet. Tidigare forskning om skogens sociala värden har främst fokuserat på skogar i tätortsnära områden.

Publicerad:
  • Snart syns skogsbruket i storstäderna

    Med humor och sportreferenser vill kampanjen Skogslandslaget nå ut med kunskap om familjeskogsbruket till storstadsbor.
  • Annons
  • Forskare utvecklar fjärrstyrd markberedare

    En fjärrstyrd markberedare ska utvecklas av Skogforsk. Det finns flera anledningar till att man valt just en markberedningsmaskin.
  • Plockhuggare får skogspris

    Skogsägare Jan Bertilsson ställde om till hyggesfritt och anordnar kurser i ämnet. För det får han Naturskyddsföreningens skogspris.
  • Annons
  • Frivilligt avsatt areal oförändrad

    Arealen frivilligt avsatt skogsmark, cirka 1,3 miljoner hektar, var oförändrad 2021 jämfört med året innan.
  • Smittat frö kan förklara diplodia

    Skadliga svampar kan åka snålskjuts på frön och leva latent i värdväxter länge innan skador uppstår. Det kan vara förklaringen till utbrotten av tallsvampen diplodia på senare år, tror forskare vid SLU. Kunskapen ger hopp om metoder som kan stoppa skadegörare tidigt.
  • Annons