Att sköta skogen för kommande generationer tycks inte inkludera att behandla stubbar mot rotröta. Det bekymrar Jonas Rönnberg, professor vid SLU.
– Man kan säga så här: Rätt utförd behandling av stubbar ger skydd. Den exakta effekten är svår att ange, men att låta bli borde inte vara ett alternativ, säger han.
Den allvarligaste skadegöraren i svenskt skogsbruk är svampen rotticka. Den ger ungefär en av fem granar rotröta.
– Men angreppen går att förhindra genom att man vid gallring och slutavverkning behandlar stubbarna med en sporlösning gjord på pergamentsvamp.
– En skogsägare frågade nyligen mig om han bör stubbehandla. Jag svarade med två frågor: Du har väl försäkrat ditt hus mot brand? Du gjorde väl det utan att ha planerat att det ska brinna?
Brandförsäkring är med andra ord självklar, trots att vi inte vet om det kommer att brinna. Men vi tvekar att stubbehandla mot en skadlig sporspridning som vi faktiskt vet kommer att inträffa.
Jonas Rönnberg, professor på SLUJonas Rönnberg tycker att skogsägare ska ta hjälp av någon av de många duktiga skogsentreprenörer som kan det här och har rätt utrustning för ändamålet.
– Se dem som inspiration, se och lär, säger han men varnar också för ett sällsynt men trots allt förekommande fenomen: Skogsserviceföretag som ogärna utför stubbehandling. Eller slarvar. Eller helt enkelt fuskar.
– Det händer att man bara behandlar stubbarna med färgat vatten, helt utan den verksamma sporlösningen. Eftersom stubbarna ser behandlade ut skapar det stora trovärdighetsproblem.
Det är förstås få som gör så här, men man ska ändå veta att det förekommer.
Att stubbehandla kostar inga stora pengar, några hundralappar per hektar. Och det bör göras på alla marktyper över hela landet.
– Den som inte gör det spelar ett högt spel, inte minst ekonomiskt. Ingen skulle ta motsvarande risk med en investering på börsen, avslutar Jonas Rönnberg.
Berättat för Karin Lepikko.
SKOGEN 3/2017