Ingen koldioxidbomb efter avverkning

5 december 2022 Det uppstår ingen koldioxidbomb efter avverkning.  Ett kalhygge binder mer koldioxid än det släpper ut redan tio år efter avverkning. Det hävdar en ny, omfattande forskningsstudie av brukade skogar i Norden.

Ingen koldioxidbomb efter avverkning

Det är trädens tillväxt som avgör kolbalans på landskapsnivå i de nordliga brukade skogarna, enligt studien. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har mindre betydelse. Den verkar vara mer eller mindre konstant oavsett skogens ålder, uppger forskarna.

– Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning. Det här resultatet gäller nordliga, brukade skogar. Det är möjligt att mer näringsrika skogar i varmare klimat reagerar på ett annat sätt, säger Matthias Peichl, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU, i ett pressmeddelande.

Han har lett den hittills mest omfattande fältbaserade forskningsstudien av kolbalansen i nordlig skog i Sverige. Forskarna har mätt både markens avgivning och vegetationens upptag  i 50 olika skogsbestånd vid många tillfällen under tre års tid. 

Mätningarna visar att de koldioxidutsläpp som sker från ett hygge efter en avverkning inte beror på att markens koldioxidavgivning ökar, utan på att trädens kolinbindning uteblir.

– Vi drar slutsatsen att trädens tillväxt – inte markens koldioxidavgivning – är vad som avgör skogens kolupptag i de här skogslandskapen. Ju mer skogen växer, desto mer koldioxid lagras in. Det är hur vi sköter den växande skogen som påverkar kolbalansen, säger Matthias Peichl.

De undersökta lokalerna består av skogar i olika åldrar, från hyggen till äldre skogar, samtliga i Svartbergets försökpark i Vindeln. Totalt täcker studien ett 68 kvadratkilometer stort skogslandskap.

Enligt pressmeddelandet från SLU har kunskap om det nordiska brukade skogslandskapet hittills till stor del byggt på studier i Kanada och Ryssland.  Endast ett fåtal studier har genomförts i Norden och då på enstaka platser.

Norra barrskogsbältets förmåga att binda kol är viktig kunskap eftersom den debatteras flitigt, inte minst inom politiken mot klimatförändringar, anser forskarna.

De hoppas att studien ska kunna användas som en ”robust referensnivå” som gör det möjligt att jämföra kolbalansen för dagens skogsbruk med andra skötselalternativ, till exempel hyggesfritt skogsbruk eller att lämna skogar för fri utveckling

Resultaten publiceras tidskriften Global Change Biology.

Slutsatser i korthet:

  • Ett kalhygge övergår från att vara kolkälla till att vara kolsänka redan inom ett decennium.

  • Markvegetationen har en stor betydelse för kolbalansen under det första decenniet. Örter och gräs står inledningsvis för ett större koldioxidupptag än träd.

  • Markens avgivning av koldioxid är i stort sett konstant under alla skogsbrukets faser och alltså inte en faktor som påverkar dynamiken i kolbalansen. 

  • Variationen mellan olika bestånd beror i hög utsträckning på hur gamla träden är eftersom tillväxten varierar med åldern. På landskapsnivå bestäms kolbalansen av hur mycket gammal och ung skog som finns. 

  • Eftersom trädens tillväxt styr kolbalansens dynamik så har skogsskötsel en stor betydelse. 

  • Studien har också omfattat några lokaler med gammal, brukad skog. De äldsta skogarna fortsätter att ta upp kol motsvarande ungefär hälften av en medelålders skogs upptag. Källa:  SLU

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Stina elektrifierar Komatsu
SkogsJobb