Ingen bot för bok

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
Bokdöd
Det säkraste symtomet på angrepp av Phytophthora är svarta, blödande fläckar på stammen. Det ser ut som om man har skjutit med hagelbössa på boken.
SKADEGÖRARE. Forskarna vet inte om bokdöden kommer att fortsätta spridas. Klart är att den inte kan stoppas.

Bokdöden är här för att stanna. Angreppen har ökat stadigt sedan 2010 då den gjorde debut i Pildammsparken i Malmö, men ingen vet hur långt den har spridit sig.
– Det finns en medvetenhet och oro, säger Tove Hultberg, naturvårdsförvaltare i Söder­åsens nationalpark i Skåne. Många skogsägare är oroliga inför plantering eller köp av bokskog.
Angriparen heter Phytophthora. Den sprider sig i vattendrag, pölar och i vattnet i jorden runt bokens rötter och infekterar trädet från rotsystemet. Sedan svälter trädet ihjäl. Det är främst äldre träd som angrips och sjukdomen förkortar omloppstiden.

Annons
Annons

Tove HultbergTove HultbergFrågan är hur sjukdomen kommer att utvecklas. Möjligen gynnas den av varmare klimat. Stressade träd drabbas förmodligen värre, men kanske är en del träd mer motståndskraftiga. 
Forskarna vet inte hur länge Phytophthora har funnits i Sverige, och det är svårt att se om en bok har dött just på grund av den.
I nuläget innebär bokdöden större förlust för naturvärdena än för skogsbruket. 2012 och 2015 inventerade man bokar på ett par utvalda platser i Söderåsens nationalpark. 
– Det är lätt att föra med sig Phytophthora via skor och maskiner, så inventeringen skedde på platser där mycket folk är i rörelse. Vi hittade en mängd olika arter av algsvampen på bokarna. Phytophthora är ett kluster av olika arter som fungerar och angriper på samma sätt, säger Tove Hultberg.

På Söderåsen har många bokar fallit offer. Nationalparken ansökte om bidrag för att ta reda på hur värdefull död bokved är för ved­levande insekter, men fick avslag.
– Ett Phytophthora-angrepp kan göra skillnad för nedbrytningsprocessen av veden och bli avgörande för vilka arter som kommer att kunna leva i den döda boken. 
Olika insekter gillar olika typer av död ved. För det mesta startas bokvedens nedbrytning av fnöskticka. När den gjort sitt kan nya svampar och insekter flytta in. Den svampart som först koloniserar boken blir avgörande för hur an­vändbar veden blir för efterkommande svampar och insekter. Det är möjligt att Phytophthora påverkar denna första svamp. För att undersöka det krävs en strukturerad inventering.

De olika svamparna påverkar vilken röta som uppstår. Rötan i sin tur påverkar den döda vedens konsistens och är avgörande för vilka insekter som kan leva i den döda boken.
– Det är en spännande succession och det är ganska mycket man inte vet. Ett antal långhorniga skalbaggar trivs i bok- och annan ädellövsved. Bokblombocken är knuten till bok, en kräsen skalbagge som inte bara kräver död ved utan även blommande buskar att äta ­nektar och frömjöl av, berättar Tove Hultberg.

SKOGEN 8/2019

 

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
Frilansjournalist
  • ”Slopa biotopregistrering vid avverkningsanmälan”

    Skogsstyrelsen vill sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar. Det framgår av ett förslag som idag går ut på remiss.
  • Annons
  • Virkesupplägg, björk

    Ny fond investerar i Baltikum

    FINANS. Det är ont om skogs­fonder, konstaterade SKOGEN i ett temanummer om investeringar förra året. Men tidigare i somras börsnoterades svenskförvaltade Skogsfond Baltikum. 
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons