Med mycket liten marginal, tack vare Österrikes omvändning till ett ja, röstades naturrestaureringslagen igenom av ministrarna i miljörådet under måndagen.
Att det fanns en chans att lagen kunde klubbas vid mötet nu i juni var känt, men de flesta bedömare ansåg det troligare att beslut skulle komma tidigast efter sommaren.
Ett glädjebesked anser Naturskyddsföreningen, som beklagar att Sveriges regering röstade nej.
— Det är mycket glädjande att rådet äntligen röstat igenom naturrestaureringslagen och att vi nu för första gången har en gemensam europeisk lag som ska återställa förstörd natur och ekosystem, säger generalsekreterare Karin Lexén i en presskommentar.
Föreningen ser fram emot att utformandet av nationella restaureringsplaner kommer igång.
– Sverige behöver en ambitiös politik och en väl fungerande plan så att skadad natur i Sverige kan återställas och den biologiska mångfalden räddas, säger Karin Lexén.
Skogsindustrierna står kvar vid sin kritik om att lagstiftningen inte tar tillräcklig hänsyn till skillnader mellan medlemsländerna. Det handlar om olika tolkningar av habitatdirektivet och skillnader i ländernas historiska markanvändning och system för att bevara och främja biologisk mångfald. anser de.
– I ett svenskt perspektiv ser vi en risk för stora samhällsekonomiska konsekvenser på grund av begränsningar i markanvändningen som särskilt drabbar skogsbruket. Parlamentet och många medlemsstater har kritiserat bristen på hänsyn till andra samhällsmål, som tillgång till förnybara råvaror, och förslaget gör det därför svårare att nå klimatmålen, säger Emma Berglund, ansvarig för skogsfrågor EU och internationellt på Skogsindustrierna.
Branschorganisationen uppmanar regeringen att genomföra lagstiftningen på ett balanserat sätt.
– Exempelvis genom att närma sig övriga EU-länder i bedömningar av naturtypernas status och behov av att återställa naturtyper i områden där de inte finns idag. Medlemsstaterna kan också dra nytta av en gemensam förståelse för hur man väljer effektiva restaureringsåtgärder, balanserade mot andra politiska mål. På så vis kan man återställa naturen och få upp farten i klimatomställningen, och samtidigt minska de negativa effekterna på samhället, så som störningar av konkurrensen på den inre marknaden, säger Emma Berglund.
Bakgrund naturrestaureringslagen: Det första delmålet är att 2030 ska minst 20 procent av EUs land- och vattenområden vara restaurerade. 30 procent av habitat i dålig kondition ska återställas till år 2030. Tio år senare ska 60 procent av dessa områden återställas och ytterligare tio år senare, 2050, så ska 90 procent av habitat som uppfyller kraven för dålig kondition vara återställda. Källa: Europaportalen.