Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Enligt definitionen är de skogliga impedimenten marker som inte passar för skogsbruk, till exempel berghällar eller myrar, och som producerar mindre än en skogskubik per år och hektar. Skogsvårdslagen säger att de ska lämnas orörda och eftersom de alltså ändå lämnas utanför produktionen, vore det inte toppen om de kunde öka den biologiska mångfalden?
Nja, så vist inrättad är inte naturen. Högproduktiva miljöer är helt enkelt mer artrika än lågproduktiva – det finns mer resurser, bättre förutsättningar för fler individer och därmed för fler arter att överleva i de rika miljöerna. Enligt Riksskogstaxeringen har impediment färre grova träd och mindre mängd död ved i grövre dimensioner än produktiv skogsmark.
Få har undersökt impedimentens naturvärden tidigare, men nu har forskare från SLU gjort det. De har jämfört värdet av skogliga impediment för lavar och skalbaggar som lever på ved med dem i produktiv skog. Resultatet visar överallt på den döda vedens betydelse.
Hällmarksimpediment kan vara värdefulla för till exempel lavar på död ved, medan skalbaggar inte gynnas särskilt på hällmarker även om det finns död ved. Hällmarksimpedimenten är mer värdefulla än myrimpediment totalt när det gäller antalet arter och rödlistade arter.
Men den produktiva skogsmarken vinner alltså. Där finns mängd och mångfald av död ved, stora levande träd och högre antal trädarter än på impedimenten. Vissa skalbaggsarter förekommer enligt studien enbart i produktiv skog.
Slutsatsen blir att skydd av impediment inte kan ersätta skyddet av produktiv skog, enligt författarna.
I undersökningen av impedimenten inventerades myrar och hällmarker samt frivilliga avsättningar i produktiv skog och 60 till 80 år gamla brukade skogar. Alla områden var talldominerade.
LÄS MER
Aino Hämäläinen, Joachim Strengbom, Thomas Ranius: De skogliga impedimentens naturvärde (Fakta Skog 2-2023, SLU).