Lars Berg kommer från Oskarshamn i Småland men bor numera i Norge och är inne på sitt tredje år som skogsentreprenör där. Han har hittat både kärleken och en marknad för gallringar i västerled.
– Ja, det är lustigt vilka vägar livet tar en på, säger han och låter nöjd.
När Lars och dåvarande kollegan Peter Sjöberg fick utmärkelsen Årets unga skogsentreprenör 2007 var Lars visserligen fortfarande ung, men erfaren företagare sedan tolv år. Han startade eget redan som 21-åring och när han senare slog sig ihop med Peter och startade Bajlon Skog gick det mesta som på räls. Som mest hade de åtta anställda och en handfull maskiner.
I motiveringen till utmärkelsen sades bland annat att de två ”på kort tid etablerat ett skogs- och maskinföretag med god lönsamhet och utövat ett ledarskap som går ut på att skapa samhörighet och lagkänsla”.
Vår vinstmarginal var fem procent, vi kunde inte börja köra på minus.
Motiveringen siade också om ”ett långsiktigt företagande” och ganska långt blev det. Bajlon Skog AB drevs i 13 år innan olika motgångar satte käppar i hjulen.
– Jag och Peter stortrivdes tillsammans. Vi kompletterade varandra och var aldrig osams. Det var helt andra saker som gjorde att det tog slut, berättar Lars.
Det började när Holmen – som Lars hade trivts väldigt bra att jobba för – behövde göra stora uppsägningar och även entreprenörer drabbades.
– Oss ville man behålla, men ersättningen skulle sänkas med 6,5 procent. Vår vinstmarginal var fem procent, vi kunde inte börja köra på minus.
I stället började de köra för Södra, men ganska snart kom en ny överraskning. En person hos Södra som övertog ansvaret för att köpa in skogsentreprenadtjänster brast enligt Lars i kunskap om skog och trakternas olika förutsättningar.
– Han sa upp en entreprenör för att han kostade några kronor mer, en väldigt duktig entreprenör som jobbade på dåliga och svårframkomliga marker med få kubik per hektar. De uppdragen lades på oss, men till en lägre ersättning. Då gav vi upp!
Två eldsjälar hade fått nog och 2018 fattade de det svåra beslutet att begära verksamheten i konkurs.
– Vi var less, helt enkelt.
Vägen till Norge gick via ett jobberbjudande.
– Det kom från en svensk skogsentreprenör i Norge. Vi kände varandra, eftersom jag varit hos honom som instruktör för maskintillverkaren Profi, säger Lars.
Han nappade och började köra som anställd hos entreprenören. Bland kunderna fanns bland annat allmänningar med stora trakter, ibland på 70 hektar, och uppdragen räckte gott och väl till fler, så efter en tid föreslog entreprenören att Lars skulle starta eget som gallringsentreprenör.
I Norge sitter man så att säga på lika höga stolar som kunden. Så var det inte i Sverige, där man kunde känna sig väldigt liten på sin sida av bordet.
Därmed väcktes det gamla företagen Bajlon Skog till liv igen, men nu med bokstäverna AS i stället för AB sist i namnet. Lars kör själv och har en deltidsanställd och de har uppdrag hos såväl allmänningar som bolag och privatpersoner. Jämfört med Sverige är konkurrensen mindre, berättar han.
– Det är än så länge ganska ont om gallringsentreprenörer, men kanske kommer det fler när massapriserna blir högre.
Det finns även andra skillnader.
– I Norge sitter man så att säga på lika höga stolar som kunden. Så var det inte i Sverige, där man kunde känna sig väldigt liten på sin sida av bordet, säger Lars.
En fördel är att hans största kunder, exempelvis inköpsbolaget Nortømmer, inte har någon egen industri.
– Det blir inga stopp. När jag jobbade för bolag i Sverige kunde vi tvingas pausa i två veckor för att deras sågverk hade fulla virkeslager. Det slipper jag nu.
De bergiga landskapen har ingen större inverkan på Lars verksamhet.
– Det finns så mycket ogallrad skog på plan mark att det inte finns någon anledning att ge sig ut på branterna.
I Sverige är skogsägarna mer engagerade, man planterar och röjer. Här är ungskogsskötseln generellt sämre. Ofta gör man ingenting.
Ytterligare en skillnad är skogsskötseln.
– I Sverige är skogsägarna mer engagerade, man planterar och röjer. Här är ungskotsskötseln generellt sämre. Ofta gör man ingenting. Det kan vara svårt att ens komma in i skogen. Det är därför det är viktigt att ta betalt per timme, säger Lars.
Däremot märker han ett spirande intresse för naturvård och alternativ skötsel hos de skogsägare som faktiskt är engagerade.
– Det där tycker jag är bra. Man ska lämna gott om hänsyn, kantzoner och lövinslag. Och varför inte komplettera med hyggesfritt?
Självklart ska man också vara rädd om marken, tillägger Lars som kör en skördare av modellen Profi 54. Den har rötter i finska Hokka, men tillverkas nu i Sverige. Det är en ”stor maskin i litet format”, enligt Lars. Den är stickvägsgående, men lättare och kortare än vanligt vilket underlättar skonsam körning, förklarar han.
Han har också valt ett aggregat med liknande egenskaper: Kesla 24 RH lll är kraftfullt i förhållande till sin vikt, säger han.
– Jag når mer än elva meter med kranen.
Han är mycket teknikintresserad, och gillar att sätta sig in i det som är nytt.
– Men jag är ingen märkesman, det är egenskaperna jag tittar på.
Efter en sin paus från skogsjobbet är Lars glad att vara tillbaka.
– När man återvänder till en skog som man gallrade för tio år sedan och ser att tallmassaved blivit till timmer är det en go’ känsla av att man skapat något för framtiden.
Och det lär bli norska skogar även framöver.
– Jag och Gunn har just köpt en gård mitt emellan Oslo och Lillehammer. Här blir vi kvar.
FOTNOT Årets unga skogsentreprenör är en utmärkelse som Gröna arbetsgivare delar ut. Lars Berg och Peter Sjöberg på Bajlon Skog var de första som fick priset när det instiftades 2007.
BOLAGEN SVARAR
SKOGEN bad Södra och Holmen kommentera de försämrade villkor som Lars Berg beskriver. Inget av bolagen vill kommentera enskilda fall, utan beskriver hur de jobbar med entreprenörer i dag.
MAGNUS KÄLLSTRÖM, PRESSANSVARIG PÅ SÖDRA
”Södras entreprenörsstrategi bygger på långsiktighet och samverkan, vilket har lett till att många av dem som arbetar med Södra gör det under lång tid och väldigt få säger upp sina avtal.
Vi vill alltid bli bättre och vi arbetar med ständiga förbättringar för att vårt samarbete ska bli så bra som möjligt. Därför arbetar vi systematiskt med uppföljningar av entreprenörens åsikter med hjälp av enkätundersökningar, åtföljda av handlingsplaner för att förbättra verksamheten och förutsättningarna för entreprenören. Utöver enkäterna har vi dialogträffar där aktuella ämnen kan diskuteras, men även ett nätverk med några entreprenörer, som vi har regelbundna avstämningar med.
I våra avtal finns en garanterad nivå på intäkt per år som bygger på överenskommen volym i avtalet. Vi har infört skogsmaskinindex för att entreprenören ska känna trygghet att bli kompenserad vid snabba förändringar av till exempel dieselkostnaderna eller för reservdelar.”
LINNÉA GILLE, PRODUKTIONSCHEF PÅ HOLMEN SKOGS REGION SYD
”Generellt behöver entreprenörerna ha möjlighet att långsiktigt driva och utveckla sina företag. Vi anser att vi erbjuder ett bra och tydligt uppdrag som möjliggör den utvecklingen.
Holmen erbjuder olika typer av stöd till entreprenörer. Beroende på vilken fas entreprenören befinner sig i är Holmen behjälplig på olika sätt.
Nya entreprenörer erbjuds stöd att upprätta en affärsutvecklingsplan. Vidare kan vi skriva avtal om återköpsgaranti. Det innebär att Holmen går in som borgenär mot banken och dessutom ger entreprenören bättre lånevillkor. Innan en överenskommelse kan bli av måste en rad kriterier vara uppfyllda av entreprenören. Bland annat måste offerter på maskinerna, nya eller begagnade, godkännas av Holmen då det är viktigt att maskinerna är ändamålsmässiga för det tänkta drivningsuppdraget.
Ett annat sätt att stötta entreprenörer är att erbjuda inskolningsersättning när de nyanställer medarbetare som saknar erfarenhet från yrket. Holmens stödpaket har funnits i flera år och använts på olika sätt, men har nu gjorts om för att vara enklare och smidigare för parterna.”