I huvudstaden har vålnaden gästat Naturskyddsföreningens gamla fabrikslokal på Söder för att därifrån knalla över till WWF:s något flottare slott i Ulriksdal.
Därpå har spöket gästat Miljöpartiets kansli och belåtet sett hur det därigenom påverkat skogsdebatten. Vålnaden har rent av satt sig i knät på Per Bolund.
I några skogsbrukarhem fick spöket kaffe med grovdoppa i köket.
Spöket har rentav besökt skogsmyndigheten i Jönköping. Det var ett härligt möte.
Inte ett ord har nämnts om misslyckandet med hyggesfritt skogsbruk på tidiga 1900-talet som resulterade i de ”gröna lögnerna”- de genomhuggna trasbestånd med utebliven föryngring som det hyggesfria skogsbruket ledde till. Inte ett ord har sagts om att skogsproduktionen satte ordentlig fart när kalhyggesmetoden kom till heders. Detta genom generaldirektören Erik Höijers skrivelse 1:50 som år 1950 sade att nu var det kalhyggesbruk som gällde på Domänverkets skogar. Tanken smittade av sig till resten av skogsbruket.
FINA OCH TÄTA UNGSKOGAR
Bakgrunden till beslutet var resultaten från Malå revir. Där struntade förvaltaren, Joel Wretlind, i rådande skogliga hyggesfria ideologi. Han kalhögg och hyggesbrände och fick som resultat fina och täta ungskogar. Inga ”gröna lögner” där inte. Det är en baskunskap för skogsskötare, men den har inte nått utanför skogsnäringen.
Är det något spöket fruktar så är det siffror alltså: År 1920 ( det år då riksskogstaxeringen började) hade vi 1700 miljoner skogskubikmeter(m3 sk) i landet, nu har vi drygt 30 00 miljoner m3sk. Och mer blir det framöver.
Inte nog med att skogarna bidrar till vår försörjning, de växtliga träden lapar också koldioxid och hjälper oss i kampen för ett bättre klimat.
Visst har hyggesfritt skogsbruk sin plats men den är marginell. Det är en lämplig skogsskötsel när andra värden än skogsproduktion gäller- landskapsvård, naturvård. strövområden, med mera.
Vill markägare ha föryngring i hyggesfria skogar vill det till att hen jobbar aktivt med stödplantering, fläckvis markberedning med mera.
FÖRKLARA TANKEN BAKOM
Skall skogsbruket på ett begripligt sätt förklaras för svenska folket är nog grundbulten att den biologiska tanken bakom kalhygget förklaras. Att skogen är ett stenhårt konkurenssamhälle och att kalhygget är ett sätt att utjämna konkurrensen så att de små plantorna får sin del av ljus, vatten och näring. Kalhugger man inte lägger de större träden beslag på det som är nödvändigt för tillväxten,
Skogsfolk vet allt det här, men vet gemene man?
Och vet dom i Berlin, Bryssel och Barcelona samt resten av EU? EU har också numera åsikter om hur vi skall sköta skogen.
Mardrömmen är väl om vår vålnad tar färjan till kontinenten och åker vidare till Bryssel…
Att upplysa om kalhyggets biologi kommer att kosta pengar.
Men tycker du att kunskap är dyrt – prova motsatsen!
BO LINDEVALL, före detta chefredaktör för tidningen SKOGEN