Hyggesfritt: Förarens kompetens är avgörande

Forskare från Sverige, Norge och Finland gav förra året ut en bok som sammanfattar kunskapsläget kring hyggesfritt skogsbruk och en slutsats där var att maskinförarna har en nyckelroll.

”Maskinförarnas kompetens är avgörande för att nå alla mål med avverkningen, där det krävs hög produktivitet i drivningsarbetet samtidigt som de kvarvarande träden inte får skadas”, skrev Skogforsk på sin sajt när boken lanserades.

Lars Eliasson som är seniorforskare på Skogforsk har studerat just förarnas roll och arbete i hyggesfritt bruk och bland annat intervjuat förare om deras erfarenheter.

– Vissa ser det som en spännande utmaning, andra upplever det som krävande. Inställningen påverkas av utbildningsnivå och erfarenhet av hyggesfritt skogsbruk, säger han.

Utan bra traktdirektiv och rätt utbildning är det inte roligt att sitta i förarhytten vid en avverkning.

En svårighet för förarna är att de flesta inte har hyggesfria uppdrag hela tiden, utan bara då och då.

– Utan bra traktdirektiv och rätt utbildning är det inte roligt att sitta i förarhytten vid en avverkning.

Många uppskattar friheten och gillar problemlösning, men brist på erfarenhet gör utbildning viktig vid hyggesfritt, påpekar Lars Eliasson. Han rekommenderar vidareutbildningar i form av kurser eller instruktörsbesök. Lärdomarna kan vara värdefulla att ha med sig även vid vanliga avverkningar, anser han.

– Ofta är det någon som jag som pratar på kurser, som kan förmedla teori och forskningsresultat. Jag kan ge en målbild om hur resultatet ska se ut och varför, och hur det påverkar produktivitet och kostnader, men jag kan inte köra maskin. Det behövs en duktig maskininstruktör, säger Lars Eliasson.

Att etablera en tallskärm är något helt annat än en plockhuggning i en granskog. 

Den flora av begrepp som betecknar olika metoder skapar enligt honom ofta missförstånd. Hyggesfritt skogsbruk är inte en metod, utan flera olika.

 – Begreppet hyggesfritt definierar någonting utifrån vad det inte är. Markägaren, entreprenören och framförallt maskinförarna måste vara medvetna om skillnaderna mellan de åtgärder som går under hyggesfritt. Att etablera en tallskärm är något helt annat än en plockhuggning i en granskog. 

Därför krävs väl genomtänkta och extra tydliga direktiv. Det räcker inte att ange plockhuggning, utan avverkningens mål måste specificeras. Markägaren måste förtydliga önskemål och avsikt med avverkningen, kanske i samråd med sin skogliga rådgivare eller köpare.

En kommunikationsmiss i trakthyggesbruk är enligt Lars Eliasson mindre riskabel, där kan förarens erfarenhet kompensera.

Hyggesfria avverkningar påminner om gallring. Stickvägarna blir inte fler, men körstråkens upplägg är annorlunda än vid vanlig avverkning. Vid luckhuggning placeras även virkesupplagen annorlunda.

Enligt Skogforsk sjunker produktiviteten med 15 till 20 procent vid ruthuggning. Blädningsstudier visar att tidsåtgången per träd motsvarar en vanlig gallring, men minskad uttagsstyrka påverkar effektiviteten.

Stamvis blädning kan jämföras med tidsåtgången för gallring. För luckhuggning eller skärm ligger den någonstans mellan gallring och slutavverkning.

LÄS OCKSÅ Förarnas egna erfarenheter och tips för hyggesfri avverkning

TIPS / KUNSKAP & TYDLIGHET

Lars Eliasson på Skogforsk ger maskinföraren följande tips inför en hyggesfri avverkning:

• Det är inte är omöjligt, bara svårare än det du gör dagligdags.
• Ställ krav på tydliga instruktioner med ett specificerat mål för åtgärden.
• Rekommendera samråd med rådgivaren eller köparen om markägaren är dåligt insatt i de hyggesfria begreppen.
• Alla inblandade måste vara medvetna om att hyggesfria åtgärder tar längre tid och är mer kostnadskrävande.
• Frestas inte att ta fram motorsågen. Motormanuell avverkning är dyrare och förenat med hög olycksrisk.
• Evighets- och naturvårdsträd måste lämnas även i hyggesfria bestånd.
• Sök kunskap hos till exempel Kunskap direkt och Skogforsk.