Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Att hyggesfria metoder är mer skonsamma mot arter och deras livsmiljöer än hyggesbruk är slutsatsen i en rapport som gjorts av SLU på uppdrag av Skogsstyrelsen.
Men det är också skillnad mellan olika typer av hyggesfritt.
Två metoder anses göra störst positiv skillnad för artbevarandet. Den ena är selektiv avverkning, exempelvis blädning, där enskilda träd plockas ut i omgångar. Man behåller träd i olika åldrar och höjd och tillgång till äldre träd. Detta gynnar trädsvampar, lavar och mossor.
Den andra metoden är luckhuggning med små luckor. Den ger bäst effekt för arter som är känsliga för uttorkning, som steklar och fjärilar.
– Genom att låta delar av de äldre träden stå kvar och bevara delar av de döda träd som ligger på marken, skapas förutsättningar för att många arter ska kunna leva kvar. Framför allt skapas bättre förutsättningar för arter som är beroende av skuggiga, fuktiga och stabila miljöer, säger Adriana Puentes, från SLU och medredaktör för rapporten, i ett pressmeddelande.
En av två metoder som gör mindre skillnad jämfört med hyggesbruk är luckhuggning med större luckor. Små och spridda luckor är alltså bättre.
Den andra är överhållen skärm som innebär att en mängd träd i samma ålder lämnas kvar medan marken under föryngras med nya träd. Nackdelen är att bestånden på sikt tenderar att bli mer homogena.
Men, oavsett metod, har hyggesfritt skogsbruk fördelar för den biologiska mångfalden på beståndsnivå jämfört med konventionellt hyggesbruk, enligt rapportförfattarna.
Hyggesfritt ger ett mer stabilt mikroklimat med jämnare ljusinsläpp, fuktighet och temperatur. Även markstörningar och negativ inverkan på skogens vattenekosystem uppges bli mindre.
Men, poängterar rapporten, även hyggesfria metoder kräver olika former av miljöhänsyn.
– Oavsett vilken metod man använder så kommer det alltid att behövas åtgärder för miljöhänsyn när man avverkar. Det är viktigt att anpassa hänsynen till den specifika brukningsmetoden för att den ska göra maximal nytta för biologisk mångfald, säger Martin Goude, från SLU och medredaktör.