–Lönen i skogen är ganska bra, menar Kristofer Jervinge på Naturvetarna. Den är högre än inom it och telecom men lite lägre än inom ”life science” som bland annat omfattar läkemedelsindustrin.
Flera faktorer avgör om en bransch har en sund lönebildning enligt fackförbundet. En faktor är om arbetsgivare har något som liknar monopolställning. Det har till exempel landstinget för vissa typer av jobb.
En annan faktor är om den närmaste chefen har rätt att bestämma lönen. Om det alltså finns en tydlig koppling mellan personlig utveckling, prestation – och lön.
–I skogen har man ju något som kallas farfarsprincipen, säger Kristofer Jervinge med lite tvivel i rösten.
Den går ut på att ett beslut om lön – eller något annat – måste förankras eller beslutas hos chefens chef. Farfar var från början en student som gick två årskurser högre på Skogshögskolan än den han var farfar för.
–En undersökning bland just chefer i skogen visar att hela 45 procent är missnöjda med sin lön i de företag där den närmaste chefen har ansvar för lönesättning – men inte befogenhet att bestämma den.
Vad tjänar då ”farfar”? Enligt Naturvetarnas enkät kommer hälften av de högre cheferna i privat tjänst upp i 60 000 kronor. I stat, kommun och landsting är det 53 000 kronor i månaden. Uppgifterna är från 2011.
De flesta naturvetenskapliga utbildningarna lönar sig, sett över en livstid med de år då inkomsten faller bort. Ett undantag är alltså de yrken som har ”monopolarbetsgivare”.
På några års sikt kommer efterfrågan på skogsutbildade troligen att ligga i nivå med utbudet, enligt Naturvetarnas prognos. Skogsbranschen håller sig i Sverige, till skillnad mot många andra branscher där globaliseringen bidrar till både utvandring och invandring. Dessutom stannar skogsutbildade helst i sin bransch, något som inte är lika självklart bland kollegorna i till exempel bioindustrin.
Konjunkturen är inte med i prognosen över framtida arbetsmarknad. Det ekonomiska läget är för svårt att förutse. Detsamma gäller genomslag för ny teknik. Man kan se att den är på väg, men det är väldigt svårt att spå hur den slår på arbetsmarknaden.
Det är inte heller lätt att avgöra hur kvinnor och utländsk arbetskraft slår sig in i skogen framöver. Trots att det finns övertygande bevis om att mångfald ökar kreativiteten är skogssektorn starkt dominerad av helsvenska män.
– De informella nätverken är tydliga i skogssektorn. Det påverkar kanske jämställdheten. Men jag vet att man jobbar med det här, säger Kristofer Jervinge.
SKOGEN 2/2013