Hur tätt är lagom?

Bild för ulla.sundin.beck@telia.com Written by ulla.sundin.bec... On the
Peter Tagesson
Peter Tagesson noterar ”grym skjuts” i de glesare planteringarna han gjorde för nio år sedan, jämfört med de täta bestånden från 90-talet.
För drygt tjugo år sedan planterade dåvarande skogsentreprenören Peter Tagesson den skog som han i dag äger. Det har gett honom perspektiv på rekommendationerna för plantering då och nu.

År 1995 slog en lokal storm omkull skogen på höjderna runt Gällstad i Västergötland, mellan Borås och Jönköping. I stormens spår planterade dåvarande skogsentreprenören Peter Tagesson enligt rekommendationen 3 200 plantor per hektar på en drabbad fastighet. 
– Det var 800 meter med planthinken och sedan vända och inte särskilt kul. Jag tror att vi sammanlagt satte 80 000 till 85 000 plant på två personer det året. Här var direktivet 3 200 plantor, säger Peter och visar det täta beståndet som nu är drygt tjugo år.

Annons
Annons

– Året därefter behandlade vi samma område mot snytbagge. Sedan tänkte jag att jag aldrig skulle sätta min fot här igen!
Peter fann arbetet lite … tja, segt, men tiden går och med den blev fastigheten till salu. Nu är Peter och hans fru Eva ägare till cirka 180 hektar produktiv skog. Där han tidigare har gått som entreprenör fattar de beslut som markägare.

– I år började vi förstagallra det här området som jag planterade på 1990-talet. Vi gör mycket själva i familjen. Stammarna är klena, så det ger nästan noll, men vi har i alla fall huggit ut ett specialsortiment med stängselstöd som det blir smålandsstaket av.  Det förbättrar kalkylen ordentligt. 

Det är tätt i skogen och Peter har några decenniers perspektiv över en planteringsnorm som han kortfattat beskriver som en del av ett schablontänkande:
– Plantera enligt en norm, röj ett och två, gallra ett och två, slutavverka. Men förr kanske du hade alla sortiment och tog ut julgranar och stängselslanor och så vidare under hand. Till slut hade du ett lämpligt antal slutstammar.

I dag tillåter han sig att tänka själv. Olika områden sätts med olika planttäthet och olika mål. De första planteringarna på den egna marken sattes med kanske 2 500 plantor per hektar, medan han på senare tid har satt glesare med tre meters lucka. På något enstaka område har han dock satt 2 100 plantor för att testa om det gick att få upp löv. 

Läs mer i SKOGEN 10/2018.
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt - som prenumerant eller lösnummer»

Publicerad:
Bild för ulla.sundin.beck@telia.com
Ulla Sundin Beck
Frilansjournalist
  • Granbarkborren värsta skadegöraren

    Skadorna på skogen ökade kraftigt under förra året på grund av torka och värme. Mest omfattande skador orsakades av granbarkborren.
  • Annons
  • Skogsskador gör att fler vill avverka

    Storm och barkborre har satt avtryck i avverkningsanmälningarna. Arealen som skogsägare anmälde ökade med 16 procent i mars jämfört med motsvarande månad 2018. 
  • Stormvirke räddas genom utskeppning

    Stormen Alfrida i början av januar fällde minst en halv miljon kubikmeter skog varav det mesta i Uppland. Tack vare ett omfattande samarbete kan nu utskeppningarna av stormvirke börja.
  • Annons
  • ”Den svenska skogen –  bioekonomins välsignelse”

    Den hållbara svenska skogen är en välsignelse när vi tar ett steg framåt för att ställa om till bioekonomi. Det sa näringsminister Ibrahim Baylan när han inledningstalade på Bioekonomiskt forum i Stockholm.
  • Gnagskador från kronhjort

    Så mycket kostar hjorten

    VERKTYG. Med den nya appen Kronhjortsskador kan man beräkna kostnaden för dessa djurs barkgnag på granskog. 
  • Annons