”Så länge granen växer och mår fint är den ett bra produktivt trädslag som industrin efterfrågar och har investerat i.”
SPANING: TRÄDSLAG
Ola KårénOla Kårén är skogsvårdschef på SCA och har många anledningar att fundera över trädslagsfördelning.
– Vi har ökat tallandelen märkbart, för den växer bättre på jämförbara områden. Contortan kommer att ha sin bästa period om 30 år och då skördar vi frukterna. Efter den kommer vi kanske inte att öka arealerna med contorta, men den kommer att vara en del av vårt skogsbruk och vi kanske får diskutera var vi ska ha den, säger Ola Kårén.
Många som SKOGEN har talat med hoppas på andra träd än den vanligaste granen, men den omdiskuterade contortan är väl inte det trädslag man funderar kring i första vändan. Man måste vara optimist, säger Johan Sonesson på Skogforsk och pekar på projektet Mera tall som har gett vissa framgångar.
Men han förväntar sig ingen verklig förändring förrän det krävs. Granen kommer inte att bytas ut av annat skäl än om man är tvungen i ett annat klimat.
– Om granen börjar må dåligt av varmare klimat skulle vi se det först i södra Sverige, där man redan har potentiella trädslag som skulle kunna ersätta. Först då blir frågan skarp. Men jag tror inte att det händer något innan man är riktigt tvungen. Så länge granen växer och mår fint är den ett bra produktivt trädslag som industrin efterfrågar och har investerat i, säger Johan Sonesson på Skogforsk.
Urban NilssonUrban Nilsson som är professor i skogsskötsel vid SLU ser dock ett stort intresse för alternativ till gran.
– En indikation på det är de exkursioner om granalternativ vi arrangerar. De är alltid snabbt fullbokade. Alla intresserade får inte plats. Men sedan sitter skogsägaren hemma och ska beställa plantor och ser framför sig sju år av plantbehandling mot vilt. Då blir det gran.
Till 2050 tror Urban Nilsson ändå att det är uppenbart för många att ensidig satsning på gran är sårbart.
– Skogen om 30 år etablerar vi nu, och just nu ger vi bort ett granlandskap till våra efterkommande. Det är troligen inte den skogen vi vill skicka vidare till barn och barnbarn.
Läs om fler spaningar i SKOGEN 4/2019
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt – som prenumerant eller lösnummer