Plockhuggning, Lübeckmodellen, blädning, luckhuggning, kalavverkning med hänsyn, naturkultur, måldiameterhuggning, kontinuitet, överhållen skärm, volymblädning med mera – det är inte så lätt att reda ut exakt vad olika begrepp står för eller var gränsen dras mellan det ena och det andra.
Det ovanstående företeelser har gemensamt är att de ligger mer eller mindre nära paraplybegreppet hyggesfritt – som inte heller är klart definierat men som intresserar allt fler och hörs allt oftare.
I fjol avsatte regeringen till exempel budgetpengar till ”metodutveckling och rådgivning kring hyggesfritt skogsbruk”, samtidigt som Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket fick i uppdrag att öka den andel av statens skogsinnehav som brukas med hyggesfria metoder.
Och det är inte bara regeringen som talar allt mer om alternativ till det traditionella trakthyggesbruket. Föreningen Naturbrukarna vill också sprida det, böcker i ämnet från både enskilda och grupper poppar upp, entreprenörer erbjuder tjänster, professorer missionerar och skogsägare beställer eller gör det själva.
Åsikterna om vad hyggesfritt är går dock i sär och tolkningarna varierar kraftigt. Somliga hävdar att det är hyggesfritt om det finns en fröträdställning kvar. Andra accepterar luckor i sin bild av hyggesfri skog. På sina håll i Tyskland kan hyggen på tre hektar med fröträdställning godtas.
Arbete pågår däremot just nu inom KSLA i form av rundabordssamtal mellan myndigheter med syftet att klara ut och bli överens om olika begrepp i skogen, till exempel produktiv skogsmark, skyddad skog och brukad skog.
Och hyggesfritt. Det finns inga officiella utspel från arbetsgruppen eller anteckningar ännu, så vi får se hur det går.
Hur borde det vara? Vilka krav bör man ställa på hyggesfria metoder?
SKOGEN har bett några personer med sinsemellan olika utgångspunkter och åsikter beskriva sin syn på termen och resonera fritt omkring praktik och teori.
Låt dig inspireras, håll med eller ej, räkna inte med slutgiltiga svar men lyssna på hur snacket går och kom med i debatten. Den lär fortsätta ett tag till …
Text: Ulla Sundin Beck & Karin Lepikko
Läs hela artikeln i SKOGEN 6-7/2018
Läs SKOGEN-numret digitalt – som prenumerant eller lösnummer»