Hur hyggesfritt ska hyggesfritt vara?

Bild för Annika Perslid Written by Annika Perslid On the
Blädningsskog
Bilden visar en blädad och flerskiktad skog som plockhuggs kontinuerligt. Foto: Bengt Ek
Hyggesfritt är i ropet, men det är långt ifrån säkert att alla debattörer menar samma sak med begreppet. I väntan på en definition pejlar SKOGEN hur ett antal olika tyckare och aktörer med olika utgångspunkter ser på saken.

Plockhuggning, Lübeckmodellen, blädning, luckhuggning, kal­avverkning med hänsyn, naturkultur, måldiameterhuggning, kontinuitet, överhållen skärm, volymblädning med mera – det är inte så lätt att reda ut exakt vad olika begrepp står för eller var gränsen dras mellan det ena och det andra. 
Det ovanstående företeelser har gemensamt är att de ligger mer eller mindre nära paraplybegreppet hyggesfritt – som inte heller är klart definierat men som intres­serar allt fler och hörs allt oftare.

Annons
Annons

I fjol avsatte regeringen till exempel budget­pengar till ”metodutveckling och rådgivning kring hyggesfritt skogsbruk”, samtidigt som Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket fick i uppdrag att öka den andel av statens skogsinnehav som brukas med hyggesfria metoder. 
Och det är inte bara regeringen som talar allt mer om alternativ till det traditionella trakthyggesbruket. Föreningen Natur­brukarna vill också sprida det, böcker i ämnet från både enskilda och grupper poppar upp, entreprenörer erbjuder tjänster, professorer missionerar och skogs­ägare beställer eller gör det själva.
Åsikterna om vad hyggesfritt är går dock i sär och tolkningarna varierar kraftigt. Somliga hävdar att det är hyggesfritt om det finns en fröträdställning kvar. Andra accepterar luckor i sin bild av hyggesfri skog. På sina håll i Tyskland kan hyggen på tre hektar med fröträdställning godtas.

Arbete pågår däremot just nu inom KSLA i form av rundabordssamtal mellan myndigheter med syftet att klara ut och bli överens om olika begrepp i skogen, till exempel produktiv skogsmark, skyddad skog och brukad skog. 
Och hyggesfritt. Det finns inga officiella utspel från arbetsgruppen eller anteckningar ännu, så vi får se hur det går.
Hur borde det vara? Vilka krav bör man ställa på hyggesfria metoder? 

SKOGEN har bett några personer med sins­emellan olika utgångspunkter och åsikter beskriva sin syn på termen och resonera fritt omkring praktik och teori. 
Låt dig inspireras, håll med eller ej, ­räkna inte med slutgiltiga svar men lyssna på hur snacket går och kom med i debatten. Den lär fortsätta ett tag till …

Text: Ulla Sundin Beck & Karin Lepikko

Läs hela artikeln i SKOGEN 6-7/2018
Läs SKOGEN-numret digitalt - som prenumerant eller lösnummer»

Publicerad:
  • Föreningen Skogen,Höstexkursion

    Hyggesbruk och annat hett på årets Höstexkursion

    Föreningen Skogens höstexkursion, i år tillsammans med Sveaskog, synade de bestånd i Malå som Joel Wretlind anlagt med hjälp av kalhuggning på 1920–talet. Men här diskuterades även frågor som viltförvaltning och rennäring på skogsbruksmarker.
  • Annons
  • Skogsmuseets personal

    ”Bästa konstutställningen – skogen”

    KULTURARV. Produktionsskog kan vara den bästa konstutställningen av alla, tycker Guldkvisten-mottagaren Iréne Gustafson på Skogsmuseet.
  • Sprucken granstam

    Förädling kan minska torkstress

    Kategorier: Skogsskötsel, gran, torka
    SKADOR. Skogforsk har funnit samband mellan tunna cell­väggar i veden hos unga granar och spruckna stammar vid extrem torka.
  • Annons
  • Exkursion lärkplantering

    Lärk kan bli nordligt framtidsträd

    EFTERFRÅGAN. Biobränsle­reserven växer bäst i Norrland. Här trivs ligninrik lärk – ett trädslag att satsa på, sa flera deltagare på en exkursion med Jämtlands läns skogsklubb.
  • Jägare står i ett jakttorn

    ”Det går inte att vänta”

    Kategorier: Skogsskötsel, viltbete
    VILTBETE. I flera län har upp till 67 procent av ungtallarna skador, enligt senaste Äbin. Avskjutningen av älg måste öka omedelbart, säger en specialist på Skogsstyrelsen.
  • Annons