Humbug med flispriser snart borta

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
Snårskogen bland priser på grotflis kommer att försvinna. Prisformerna är många och svåra att förstå. Det är inte så konstigt att branschen ibland anklagats för humbug i media. Det menar Patrik Jonsson som är träbränsleansvarig på Norra Skogsägarna.

– Vi går nu i bräschen och lägger ut våra prislistor på nätet och är tydliga med hur flisen ska mätas och vad vi betalar, säger han. Jag tycker också att vi får stöd av den nya virkesmätningslagen med krav på kontroll av mätningarna.

Annons
Annons

Norra Skogsägarna väger flisen vid ankomsten till värmeverket eller terminalen och räknar om till så kallad torrvikt. För denna måttenhet finns sedan omräkningstal till m3f (fastkubikmeter trä) som har ett tydligt pris. Vid högre torrhalt blir det extra påslag och vid lägre blir det avdrag.
– Vi anser att det här är enda rättvisa sättet att mäta på. Vi kan köra uppgifterna direkt till SDC och vi slipper krångel med att själva separera mätbeskeden mellan rundvirke och grot.

Patrik Jonsson är skarp mot andra mätformer. Han menar att det är svajigt att betala grot per hektar. Då finns risken att alla grenar och toppar försvinner, inget blir över för att köra på och på vissa delar av groten kanske borde lämnas kvar. Stjälpt mått (m3s) som används i stor utsträckning söder-ut är svår att kontrollera. Den packas på väg-en till värmeverket och volymen är också beroende av flishuggen.
– Grotmätning måste nu tas på allvar på samma sätt som vi mäter rundvirke. Det borde vara förbjudet att mäta grot under bark och att baka in grotersättningen i virkesaffären per hektar, hävdar Patrik Jonsson.

Norra Skogsägarnas inställning får i många stycken stöd av Skogsstyrelsen, även om man där är lite mer försiktig. Den nya virkeslagen kan till exempel inte förbjuda rotposthandel där man låter groten ingå i totalpriset.

Metoden stjälpt mått är svår att kontrollera, menar Jan-Olov Bäcke, en av personerna på Skogsstyrelsen bakom den nya virkesmätningslagen.
– Idag sker cirka 60 procent av handeln med stjälpt mått, men helt klart är att det är justare med viktmätning, säger han. Ton torrvikt går att kontrollera, och kontroll är ett krav i den nya virkesmätningslagen.

Den nya lagen som väntas träda ikraft hösten 2011 blir ett bättre skydd för den som säljer biobränsle, menar Jan-Olov Bäcke. Köparen måste i framtiden visa i ett mätbesked hur bioenergi har mätts och vad priset varit per mätenhet, till exempel volym, vikt med torrhalt eller megawattimme.
– Det innebär att en säljare kan begära in anbud på sin grot och begära pris per vikt, volym eller MWh. Och sedan jämföra.

Slentrianmässigt har det ibland gått till så att en köpare av ett avverkningsuppdrag bara sagt att ”du får en tusenlapp som bonus”. Motiveringen har ofta varit att markberedning och plantering underlättats. Ungefär som att köparen är snäll som hjälper till.
Kontrollen av biobränslet är det stora dilemmat för virkesmätningsföreningarna. Flisen eldas ju snabbt upp.

Biobränslemarknaden har idag cirka 80 olika aktörer. Trenden är att de bli färre och större. Förhoppningsvis innebär det att ansvaret för en korrekt och trovärdig mätning ökar.
– Antagligen kommer det att bli en självsanering och mindre seriösa uppköpare försvinner, menar Bäcke.

I södra Sverige används av tradition m3s (stjälpt mått). Den måttenheten sätter press på köparen, och säljaren tar en mindre risk, hävdar Pierre Quist, listansvarig på sågkoncernen Vida. Risken för att flisen skakar ihop är mindre eftersom körningarna är kortare än i norra Sverige.
– Det betyder att om flisen täckts dåligt eller risskotats vid fel tillfälle och det lett till hög fuktighet så är det köparen som får stå för den smällen. Det är ett enkelt system, menar Pierre Quist.

Kritikerna av m3s, som till exempel Patrik Jonsson på Norra Skogsägarna, hävdar att skogsägarna ändå får betala för den risken i slutänden genom att köparen tar högre marginaler och ger lägre betalning.

Just nu är det endast skogsägarföreningarna Norra skogsägarna, Norrskog och Södra som har prislistor utlagda på nätet.
SKOGEN har ringt runt för att få en bild av priserna. Mellanskog har ett pris i Uppsalaregionen på 132 kronor per m3s minus skotning och flisning. Det är det absolut högsta priset i Sverige. Det är dubbelt så högt som i Norrbotten. Södras m3s-pris är 107 kronor minus skotning och flisning.

Billerud betalar per hektar och inom SCA lagar man lite efter läge. Lars Stefansson, list-ansvarig säger att man arbetar för att ta fram en särskild prislista för energisortimenten. Holmen bedömer varje grotaffär för sig efter förutsättningarna.
En god hjälp för att jämföra priser och måttenheter är hemsidan: http://woodenergy.sites.djangoeurope.com/conversion/

Text: Lars Åkerman

SKOGEN 1/11

Publicerad:
  • KD: Vi vill förändra EU:s landsbygdspolitik

    SKOGENdebatt. Kristdemokraterna vill se ett skifte i hur EU bedriver politik inom en lång rad områden som påverkar svensk landsbygd. Skogsbruket är ett exempel, skriver Sara Skyttedal och Carl-Wiktor Svensson.
  • Annons
  • Viltskötsel i Skogspodden

    I avsnitt 93 träffar Skogspodden Sebastian Helgée som är ordförande i Vimmerby östra älg- och kronskötselområde. Det samtalas en massa om viltförvaltning i kombination med skogsskötsel.
  • Höstexkursion med hjärtefråga

    Föreningen Skogens Höstexkursion går till generalsekreterare Johan Larssons hemtrakter. Han berättar vad han tycker gör årets exkursion spännande.
  • Annons
  • Ökat virkesvärde åts upp av kostnader

    Det ökade virkesvärdet åts upp av ökade skogsbrukskostnader. Det visar Skogforsks skogsbruksindex för 2021.
  • Med ny teknik kommer nya gränser

    SKOGENdebatt. Föreningen Skogens generalsekreterare reflekterar över glädjande framgångsvågor av ny teknik. Och hur trist det kan vara att börja prata begränsningar. Men någon behöver ändå lyfta frågan: Hur många kolbottnar ska vi bevara?
  • Annons