Hotfull contortatall tillåts i syd?

6 oktober 2011 – Från regeringens sida vill vi flytta gränsen för contortans användning längre söderut och förenkla användningen av främmande trädslag. De är en tillgång när klimatet snabbt förändras. Det säger Marie Wickberg, regeringens sakkunniga på Landsbygdsdepartementet.

Hotfull contortatall tillåts i syd?

Naturvårdsverket däremot beskriver i sina  rapporter contorta som en invasiv art som tränger ut naturliga arter och är ett hot mot mångfalden. Andra arter på deras svarta lista är mördarsnigel och mårdhund, men även brännässla och vildsvin. Skogsstyrelsen å sin sida klassar inte contorta som invasiv. Visserligen sprider den sig, men anses inte vara ett ekologiskt hot. Bägge myndigheterna bygger sina skilda ståndpunkter på Skogforsks miljökonsekvensbeskrivning från 1999.

Förr var sanningen att contortatallen endast kunde sprida sig vid hårda skogsbränder – först vid en hetta stark som i själva helvetet öppnades ”kådlåset” på de serotina kottarna. Det var en bekväm sanning när trädet skulle introduceras. Många visste förstås att det inte var hela sanningen.
Den nuvarande sanningen är att contorta trots kådiga kottar sprider sig minst lika bra som svensk tall. Det konstaterades i den miljökonsekvensbeskrivning som Skogforsk gjorde 1999.

Men det är mest en begåvad gissning. En modell. Ingen vet riktigt. Den enda mera övergripande fält-inventering som gjorts är märkligt nog ett examensarbete från Skogsmästarskolan med 20 år på nacken. Då hittades fröplantor upp till 150 meter från contortabestånden. Det innebär möjligen att dagens 600 000 hektar contorta snart har skapat några hundratusen hektar till med inslag av självföryngrad contorta. Fröplantorna syns ofta i riklig mängd under kraftledningar, i basvägar och dikeskanter – främst på platser med stört marktäcke. Contorta hittas nu i den svenska fjällbjörkskogen, så sent som i somras inne i Sonfjällets nationalpark, enligt forskare som SKOGEN talat med.
– På Nya Zeeland sprider sig contortan  snabbt på gamla betesmarker, konstaterar Ola Rosvall, forskningschef vid Skogforsk och contortaexpert:
– Det är svårt att inte dra parallellen till våra svenska lågfjäll, t.ex. i Härjedalen, med ungefär samma typ av markstörningar som contortan gärna slår rot i.

Skogsstyrelsens utredning om främmande trädslag ligger sedan ett par år på Landbygdsdepartementet tillsammans med SLU:s intensivskogsutredning.                  

Text: Sverker Johansson
 

SKOGEN 9/11

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb