En lärdom är att det hjälper bra med en högkonjunktur, även om det är svårt att styra stormarna dit… Konjunkturläget gjorde det möjligt att bli av med virket till ett rimligt pris. Håll tummarna att det inte sker i lågkonjunktur nästa gång.
– Dessutom var politikerna på tå, konstaterade Johanna From, regionchef på Skogsstyrelsen. Det gick bra att lösa frågor kring virkeslagring, transporttonage och banavgifter.
– Utan den alldeles färska tsunamikatastrofen hade politikerna inte haft den handlingsberedskap som ledde till att skogsägarna fick en 50-lapp per kubik, menade också Christer Segerstéen, ordförande på Södra.
Jonas Bergkvist på Skogsstyrelsen konstaterade att björken räddade många av föryngringarna efter Gudrun.
– Men det saknas fortfarande enkla och begripliga skötselmodeller för blandskog av barr och björk.
Leif Olofsson, senior adviser på Sydved och vd efter stormen, mindes hur företagen valde olika strategier för att hantera virket. Medan en del köpare lagrade virke bestämde man sig snabbt på Sydved att hitta avsättning längre bort. Tillgången till Stora Ensos logistik var en viktig faktor.
– En annan tidig lärdom var den här: Informera, informera, informera!
Vilket inte var så lätt när 300 drabbade skogsägare stod utanför kontoret så snart stormen mojnat – och köporganisationens personal inte ens kunde nå varandra på telefon och diskutera läget eller föra vidare information och instruktioner.
Trots trädslagsdebatten direkt efter stormen valde de flesta skogsägarna att plantera gran igen.
– Visst riskerar granen att blåsa ner men många skogsägare tyckte nog att riskpremien för att byta gran mot något annat trädslag var högre, konstaterade Leif Olofsson. Skogsägare är ganska rationella.
På Sydved är gallringen kärnverksamhet. Skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström konstaterade att gallringarna numera ska vara klara när granskogen nått 20 meters höjd. Sedan ökar risken för stormskador efter gallring påtagligt. Vid 20 meter bör man ha hunnit med två gallringar.
– Om en skogsägare kommer och vill att vi gallrar vid 22 meter måste vi säga till att det är en chansning.
För att skogsägarna ska få ett netto på gallringarna måste de vara effektiva. Därför ska maskinerna ha flerträdshantering.
– Och vi kan inte komma tillbaka med korta mellanrum och ta små volymer. Ett tredje sätt att få ett netto är att lägga små sortiment i ett bränslesortiment.
Johan Litsmark som har hand om Länsförsäkringars ”gröna försäkringar” hade en erfarenhet efter Gudrun som många i skogsbruket hade delat.
– När det har stormat: Ha inte för bråttom!