På Sperlingsholm avstår man medvetet från att certifiera skogsbruket. I stället vill man ta vara på möjligheterna hos utländska trädslag. Certifieringen skulle ha satt stopp för det.
Anders Lomholt visar upp ungskogar med hybridlärk, men här finns också sitka och douglas. Lärken behöver gallras tidigt för att klara stormen, men när den blir äldre blir lärken mer stormfast, den ska få växa till 70 års ålder.
Samtidigt planteras en del hybridasp på jordbruksmark. Den korta omloppstiden leder på sikt till en jämnare åldersfördelning på innehavet.
Förvaltningen har egna produktionsmodeller som man räknar på och det är markvärdeskalkylen som styr skogsbruket. Lövinslaget är måttligt.
– Ädellöv är trevligt men gran är ändå bäst, trots stormarna, säger Anders Lomholt.
Ekonomin är god även när vinden styr en hel del av avverkningen.
– Men vi är förstås glada om vi själva får bestämma avverkningstidpunkten, ler han.
Liksom hos andra skogsägare styrs förstås skötseln av vilket förtroende man har för sin förmåga att hitta marknader för olika sortiment. Och medan många andra är tveksamma till avsättningen för lärk så är Anders Lomholt lugn.
– Finns det några hundra tusen kubikmeter att avverka årligen i framtiden så finns det industri och efterfrågan. Och vi har kontakter, allt fixar sig. Här är det också nära till hamn, så det är okomplicerat att exportera.
De goda affärskontakterna, även på kontinenten, gör också att han räknar med lönsamhet i stamkvistning. Många anser att det ger dålig återbäring, men det gör man inte på Sperlingsholm där lärken stamkvistas.
– Det är inget stort kapital man binder i stamkvistning. Och det ger en väldigt bra utväxling.
Vill du träffa Anders? Kom med på höstexkursionen. Anmäl dig! »»