Höstens stormar utmanar virkesköpare

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
Stormhygge
Så här kan det se ut när en drönare upptäcker ett stormskadat bestånd. Foto: Trimtec AB
Klarar ni av att rensa upp efter höstens stormar? SKOGEN har kollat upp med några stora virkesköpare.

Vida: ”Vi får lägga en del under vatten i sommar”

Hur ser det ut i ert fångstområde?
–Störst volym är det i Halland, särskilt i trakten kring Halmstad-Laholm men också i nordvästra Skåne och i Blekinge. Runt Tingsryd i södra Småland är det mer samlade  vindfällen. På de andra ställena är det mer spritt, berättar Jörgen Henriksson, vd för Vida Skog. Vida-gruppen är Sveriges största privatägda sågverkskoncern.
–Det gick jättebra att få ut virket i januari och februari. Det är svårare nu med mycket regn, men vi kommer att klara det och få bort virket från vägarna tills barkborrarna kläcks. Arbetet beräknas vara klart i början av juni.

Annons
Annons

Klarar sågverken att ta hand om allt stormvirke?
–Priserna har inte sänkts av stormen, vilket gör att det kommer större volymer än vad vi trott.  Det kommer ofta till litet extra rotstående skog när maskinerna är på plats. Så vi köper litet mer än vad vi förbrukar just nu.

Behöver timret lagras?
Vi lagrade 3,5 miljoner kubik efter Gudrun, det blir inte på långa vägar så stor omfattning nu. Men vi klarar inte fullt ut att såga upp allt innan semestrarna, så vi får lagra en del i sommar. Men även under normala förhållanden ligger litet timmer under vatten i semestertider.
–Det kostar mer att ha virket under vatten, men det är ändå bättre att ta hand om det än att låta det ligga kvar i skogen med risk för angrepp av granbarkborre på kvarvarande skog.

Prenumerera på tidningen SKOGEN

Sydved: ”Kunde det bara sluta regna hade vi haft full pott”

Går det som beräknat?
–Ja, det gör det. Vi har hållit på sedan stormen Simone i slutet av oktober och beräknar vara färdiga någon gång i april. Men det kommer säkert att dyka upp någon skogsägare som upptäcker att hon har lite vindfällen på markerna, berättar Mikael Östberg, chef för distriktet i Hässleholm.
–Virket hanteras i det ordinarie flödet, och vi har inget behov av extra kapacitet på maskinsidan. Vi bedömer att vi har upparbetat huvuddelen redan, men det drygaste är kvar – strövindfällena.

Inga orosmoln?
–Något som oroar oss är vädret, det regnar och är redan tjällossning. Det har tvingat oss att gå ner i avverkningstakt för att slippa körskador. Vindfällena i vårt distrikt är inte samlade, så det är inte lönsamt att köra ut bränslet, istället använder vi riset till att skona marken med. Det känns ändå som att vi är på rätt väg, vi ska ha detta klart innan insekterna svärmar i maj.

Hur har logistiken fungerat?
–Vi har noggrann kontroll på hur mycket virke vi har vid bilväg. Vi vill omsätta lagret snabbt, och köra undan det som legat längst. Det  får inte bli liggande vid bilväg i skogen.
–Vi ligger väl till med bilvägslagren men är beroende av att sågverken sågar på och att massabruken hela tiden producerar som planerat. Det är en lång kedja som börjar med oss i skogen. Blir det stopp blir det stopp ända ner hit, och det ställer till problem. Men som sagt har det fungerat bra hittills. Kunde det bara sluta regna hade vi haft full pott!

Våren verkar komma tidigt. Stor risk för barkborrar?
–Det är redan nu höga populationer av granbarkborre jämfört med normalläget. Blir det varmt och sol blir läget ännu värre. Men får vi ut allt i tid är det ingen fara, och groten som får ligga kvar är ingen risk. Barkborrarna vill ha virke som är minst 5-7 cm i diameter, och granar och toppar torkar för snabbt för att insekterna ska trivas i det.
–Vi på Sydved vill passa på att uppmana alla skogsägare att titta i sin skog, och glöm inte bort någon hörna. Vi vill trycka på att man måste höra av sig till sin inköpare och beställa avverkning. Är man utbo och inte hinner åka till sin fastighet kan man be inköparen åka dit och kolla.

Norrskog: ”Allt kommer inte vara ute före sommaren”

Hinner ni få undan virket innan barkborrarna kommer?
–Det går bra! säger skogschef Olof Falkeström på Skogsägarna Norrskog. Vi har fått upp farten och ökat kapaciteten med femtio procent, extra resurser och personal från bland annat södra Sverige och Baltikum.
–Där stormen Hilde drog fram i november ligger det fortfarande mycket snö, så vi  fokuserar på att röja upp i stormfällena efter Ivar som kom månaden efter. Vi bedömer att vi har femtio procent mer virke att ta reda på än ett normalt år.
–Problemet är att mycket fortfarande är okontrakterat, så allt insektsfarligt virke kommer inte vara ute ur skogen före sommaren. Det är stor risk, framför allt från 2015 och framåt att det leder till barkborreangrepp.

Hur har vädret påverkat?
–Vi har haft jättetur med vädret. Det är bara litet snö och tämligen milt väder som gör att vindfällena inte fryser fast. Ändå är vägarna frusna och bär bra. Vi kör för allt vad tygen håller!

Behöver ni lagra virke?
–Till viss del, men målet är att avverka i takt med avsättning och transport. Lagring kostar pengar och äventyrar virkesvärdet.

Gör ni uttag för skogsbränsle?
–Vi gör inget grotuttag i stormavverkningarna och vi ser ingen stor volym bränsleved i det vi avverkar.

Mycket sprickor i timret?
–Vi har mycket hög timmerandel. Det som har blåst ner är grovt och har tämligen litet sprickbildning.

Text: Karin Bernle

SKOGEN 3/2014

 

Snabba svar med drönare

Alain QuackelbeenAlain Quackelbeen förbereder genom att ge fältdatorn instruktioner var drönaren ska starta och landa.

Efter vinterns svåra stormar finns ett stort behov av att inventera och värdera skador som uppstått på skogen. Att ta fram flygfoton av hög kvalitet är en säker metod som snabbt ger svar.

Under februari har företaget Trimtec AB tillsammans med Stig Husberg från AB Kartotek arbetat i de jämtländska skogarna, för att med en så kallad drönare flygfotografera marken, och med datorns hjälp  skapa ortofoton över skogsskadornas omfattningar.
Farkosten har en vingbredd på cirka   en meter och väger 2,5 kilo. Marschfarten ligger runt 80 km/h.
Den deltaformade drönaren arbetar helt fristående. Det man behöver göra innan start är att namnge området som ska inventeras, sätta ut start- och landningsplatser och ange vindriktning.
Flygningen planeras på en tillhörande fältdator, med vilken man även övervakar flyguppdraget. Med datorns hjälp har ”föraren” möjlighet att ingripa med undanmanövrar. När drönaren flugit klart överförs foton och GPS-loggfiler till en dator som beräknar fotonas förhållande  till varandra.

Resultatet blir ett sammansatt högupplöst flygfoto, men även ett så kallat punktmoln som kan användas för att skapa tredimensionella datamodeller. Eftersom alla bilderna har en position kan man dessutom göra korrekta och noggranna mätningar i bilden i efterhand. Därigenom  går det snabbt att beräkna skadade beståndsytor för den skog som fallit. Även uppgifter för enskilda, liggande träd och för kvarstående riskträd kan kan redovisas.
Då kvaliteten och upplösningen på flygfotona är så höga går det även utmärkt att använda materialet som underlag för skogsbruksplaner och plantberäkning vid återbeskogning.
Drönaren kan inventera en yta på upp till 1,5 km² per batteriladdning. Den sammanlagda tiden för flyguppdraget tar cirka en timme. Man kan flyga i de flesta väder, men det får inte blåsa mer än 18 m/s. Även hårt regn och snöfall inverkar, men då mest på bildkvaliteten.
Ett komplett system inklusive Trimbles mjukvara för efterberäkning kostar normalt sett mellan 300000–380000 kronor.

Text och foto: Per Ericsson

SKOGEN 3/2014

 

Publicerad:
  • Avverkningarna minskar i år

    Kategorier: skogsavverkning
    De totala avverkningarna väntas landa på 91 miljoner skogskubikmeter i år, en minskning med tre procent jämfört med förra året.
  • Annons
  • Skogspodden gör hembesök hos trädförädlare

    I avsnitt 71 besöker Skogspodden Bo Karlsson, som är skogsgenetiker, på hans gård i Södra Vi.
  • De får årets Guldkvistar

    Stora Insatser för säkrare skogsarbete, kvinnligt nätverksbyggande och nationell klimatsamordning belönas med Föreningen Skogens Guldkvistar.
  • Annons
  • "Bioekonomin blir inget slukhål av virke"

    Kategorier: SKOGENdebatt, Bioekonomi
    SKOGENdebatt. Att bioekonomin kommer att orsaka ett slukhål i virkesförsörjningen sprids som en sanning. Men det är en slutsats som bygger på felaktiga antaganden, skriver Sten B Nilsson och Nippe Hylander.
  • Massafabrik

    Har botten gått ur massavedsmarknaden?

    Priserna faller, pappersmaskiner stänger. Tror du att det kommer en återhämtning, eller kommer svensk massaved att konkurreras ut när produktionen ställs om från grafiskt papper till förpackningar? Eller är våra svenska träfibrer och vår teknik oslagbara? Svara på månadens fråga!
  • Annons