Dikesrensa och askgödsla. Prioritera dikesrensning i unga bestånd på sämre boniteter. I äldre skogar dränerar träden själva marken allt mer. Magra marker med låg tillväxt är mer känsliga för igenväxning. På bördiga marker kan tillväxten vara hög även om dikena är i dåligt skick. Lämna träden närmast diket om du kan. Skuggan fördröjer igenväxningen och minskar risken för urlakning av näringsämnen och sediment.
Gödsla torvmarkerna med aska. Det är dyrt men höjer produktionen.
Stubbehandla slutavverkningarna. Behandla stubbarna även i slutavverkningar. Undantaget är barrblandskogar i norra Sverige där stubbehandling i slutavverkning inte är lönsam. Där är det bättre att bara stubbehandla i gallringarna, Prioritera marker som inte har röta sedan tidigare.
Satsa på klonskogsbruk. Vad väljer du? Högsta volymproduktion, rötresistens, fiberlängd eller densitet? Klonskogsbruket ger möjlighet att utveckla en rad värdefulla egenskaper.
Om tio år kan de första kommersiella granklonplantorna finnas ute på marknaden. Men i väntan på klonade plantor finns det mycket extra tillväxt att hämta i bättre föryngringar. Satsa på mer markberedning, fler plantor per hektar, fler fröträd, ståndortsanpassat trädslagsval och mer förädlat plantmaterial.
Vårda ungskogarna. Hårdare röjning och mindre viltstammar spar pengar och ger högre tillväxt. Avverkningskostnaderna sjunker kraftigt och uttaget av gagnvirke ökar.
Gallra bättre. Ställ krav på virkesköpare och entreprenörer. Undvik allt för hårda uttag, för stor andel stickvägar och allt för många skadade kvarställda träd. Värdetillväxten minskar och risken för stormfällning ökar.
Avverka klokt i avsatta skogar. Använd åtgärder som ger virke och som samtidigt gynnar natur- och kulturvärden. Ta bort gran genom fri- och luckhuggning i skyddade skogar. Frihugg grova träd, luckhugg, plockhugg eller bläda och ställ om till andra trädslag.
Gödsla mer. Skogsgödsling med kväve är, rätt utförd, både en lönsam investering och klimatsmart. Både för enskilda skogsägare och för stora skogsbolag. Storskogsbruket kan direkt ta ut den ökade tillväxten i andra bestånd redan samma år som gödslingen. Småskogsbrukare får ofta vänta tio år och sedan avverka lite mer.
Ekonomin i intensiva gödslingsprogram, med gödsling vart annat eller vart fjärde år, ger ännu högre volymtillväxt, men marginalvirket blir dyrt och lönsamheten är tveksam.
Men glöm inte att först kartlägga fastighetens naturvärden. Se till att åtgärderna inte påverkar nyckelbiotoper andra värdefulla områden som du vill spara.