DEBATT.

Höj kilopriset på virket!

15 december 2011 Varför förädlas så försvinnande lite av den jämtländska skogen på hemmaplan? Det finns en rad faktorer som visar att lokal förädling av träråvaror kan skapa mycket stora mervärden.

Höj kilopriset på virket!

Det totala skogsinnehavet i Jämtlands län uppgår till svindlande 306 miljoner kubikmeter. Det ger förutsättningar att årligen avverka cirka 7 miljoner kubikmeter. Men hur mycket av detta stannar kvar och vidareförädlas lokalt? Ja, inte är det några större mängder. Beräkningar visar att endast omkring 1,5 miljoner kubikmeter blir kvar. Och huvuddelen av detta går till länets allt färre sågverk. Den dystra summan blir därför att nästan 80 procent av allt det som avverkas går helt oförädlat ut ur skogslänet Jämtland!

En skogsägare som säljer avverkningar på rot får ut ett värde av cirka 80 öre per kilo. Några  lokala skogsentreprenörer och transportföretagare får ut ytterligare ett antal ören/kg. Det är hela ersättningen som länet får av det timmer och den massaved som fraktas ut. Och det skapar ingen nämnvärd regional tillväxt eftersom det är främst efter att råvaran passerat sågverket som förädlingsvärdet skjuter i höjden.

Jämför gärna timret med virke där högre värden har skapats.
•Timmer på rot 80 öre/kg
•Sågat virke 5 kr/kg
•Limträ 10 kr/kg
•Timmerhus 20 kr/kg
•Foder/list 80 kr/kg
•Finsnickeri 250 kr/kg

Trots den låga andelen lokal förädling är skogs- och träbranschen ändå en av de viktigaste näringarna i Jämtlands län och omsätter i runda tal 4,5 miljarder kronor. Det tycker jag visar att det måste finnas potential    att skapa en kraftigt ökad tillväxt. Dessutom är det fullt möjligt att skapa nyetableringar av träförädlingsverksamheter där de kan generera välbehövliga arbetstillfällen i utflyttningsbygder.

Och nu är det rätt tid att inleda en satsning. Etableringen av ”Inlandsinnovation” med sina två miljarder  kronor på satsningar i inlandet kan bli ett kraftfullt instrument för regional utveckling av träförädlingssektorn. Dessutom pågår ”Nationella träbyggnadsstrategin” samt ”Trästad 2012”. Regeringen har också nyligen beslutat  att dra igång ”Skogsriket” som ett systerprojekt till ”Matlandet” där Jämtland fått stort fokus med Öster- sund som ”Matlandets huvudstad”.

Senaste åren har byggande där trä utgör den huvudsakliga komponenten ökat starkt. Idag utgör det 25 procent av flerbostadsbyggandet. Fritidshus i fjällnära områden visar på ytterligare expansiva områden för träbyggnation. Det både planeras och genomförs omfattande nybyggnationer av fritidshus som har karaktären ”Second homes”. Det här gör att det borde finnas underlag för etableringar av nya trähusindustrier och andra förädlingsindustrier som kan leverera på en lokal marknad.

Men för att en positiv utveckling med ökad lokal förädling av skogsråvara skall komma till stånd krävs även andra åtgärder. Politiska beslut eller ”morötter” av typen ”miljösmart och uthålligt byggande” måste till för att öka användningen av trä vid byggnationer. Och det bör gå att genomföra om man bland följer de här uppmaningarna:
•Föreskriv träbyggande i program och planer.
•Skapa pilotprojekt på en lokal marknad.
•Utveckla kunskapen om och därmed intresset för träbyggande.
•Öka kompetensen inom träsektorn.
•Tillför högskolekompetens inom träteknik, träkonstruktion och produktionsteknik.
•Förstärk lokala utbildningsprogram mot skogs- och tränäringen.
•Koordinera stödfunktioner till skog- och tränäringen.

Byggfirmor, alltså de som har makt och byggnadskompetens väljer bort trä. Myndigheter, arkitekter och givetvis träleverantörer är däremot ”träkramare”. Ett faktum som bör stämma till eftertanke i många led.

Ett sätt att öka förädlingsgraden kan vara att skapa en politisk enighet för att upprätta en regional trästrategi där ett av målen blir att öka omsättningen i skog- och träsektor från fyra till sex miljarder kronor fram till år 2020. Men även träbranschen måste visa mer intresse och medverka eftersom ökningen har bäst förutsättningar att ske   i förädlingsledet efter sågverket.

Vidareförädling av träråvaror är en möjlighet som absolut bör utnyttjas för att ge ett avfolkningslän som Jämtland en uthållig och positiv utveckling.

Potentialen för ökad förädling av lokalt virke finns ju, om vi bara kan enas om att skapa förutsättningarna.

Text: Jan-Anders Eriksson
 

Debattören Jan-Anders Eriksson är ingenjör vid Skog & Träcentrum som ingår i Regionförbundet Jämtlands län.

SKOGEN 11/11
 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb