Höggallring ingen hit

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Folke Pettersson i gallringsförsöket i Kolfallet som han följt i mer än 20 år. Foto:Skogforsk
Höggallring är riskfylld och mer olönsam på lång sikt jämfört med låggallring. Det visar ett gallringsförsök i Gästrikland som Skogforsk följt i 20 år.

Höggallring blev på modet under 1990-talet som en metod för att få ut mer virke och mer pengar i en enskild gallring. Gallringsformen innebär att de grövsta träden avverkas medan de klenare träden lämnas kvar att växa vidare.

Annons
Annons

– Höggallring marknadsfördes ibland som en kvalitetsåtgärd, något som är helt fel. Det är en myt att små träd med långsam tillväxt skulle ha bättre kvalitet. I den här studien i yngre och medelålders skog är det i stället dessa som har mest skador och sämst kvalitet. Det är alltså bättre för kvaliteten att gallra bort de klena träden, säger Folke Pettersson, forskare på Skogforsk, i ett pressmeddelande.

Han konstaterar också att höggallring kan öka risken för vindfällning, stambrott och snöbrott jämfört med den mer traditionella metoden låggallring. Vid låggallring avverkas i första hand de klena träden i ett bestånd.

Försöket Kolfallet anlades 1994 för att utvärdera effekterna av olika sätt att gallra. I experimentet jämförs låggallring, kvalitetsgallring och höggallring, och dessutom två olika stickvägsavstånd. Tre motsvarande försök lades också ut i andra delar av landet.

– Kolfallet har klarat sig bra från skador och vindfällning men de övriga tre fick avbrytas i förtid eftersom skadorna var för stora. Det var framför allt de höggallrade ytorna i dessa som drabbades, säger Folke Pettersson.

Resultaten från Kolfallet visar att låggallrade ytor hade högst nettotillväxt, störst diameterökning hos de kvarstående träden och bäst totalekonomi när de olika gallringsformerna jämfördes. Sämst ekonomi uppvisade de höggallrade ytorna. Det var till och med sämre att höggallra än att inte gallra alls.

– Höggallringen gav visserligen ett högre gallringsnetto vid de två gallringar som genomfördes. Men det kvarstående beståndet var klenare, glesare och hade ett rotvärde som var ungefär 50 kronor lägre per kubikmeter jämfört med det låggallrade beståndet, säger han.

Analyserna visade också att ett långt avstånd mellan stickvägarna, 32 meter, gav en bättre totalekonomi än ett kortare stickvägsavstånd på 18 meter.

– När det är långt mellan stickvägarna kommer en större del av uttaget att göras som ett urval av träd inne i beståndet. Trots att gallringen mellan stickvägarna gjordes motormanuellt med det långa stickvägsavståndet så var nuvärdet 8 300 kronor högre jämfört med 18 meters stickvägsavstånd.

Sammanfattningsvis säger Folke Pettersson att låggallring är den gallringsform som gav bäst ekonomi i studien. Dessutom avråder han från höggallring eftersom metoden ökar risken för vind- och snöskador.

 

 

 

 

 

Publicerad:
  • Bokdöd

    Ingen bot för bok

    SKADEGÖRARE. Forskarna vet inte om bokdöden kommer att fortsätta spridas. Klart är att den inte kan stoppas.
  • Annons
  • Spelteknik gör jobbet lättare

    Att köra skogsmaskinkranar med kranspetsstyrning ger maskinförarna en betydligt bättre arbetsmiljö. Dessutom sparar skogsbruket tid och därmed pengar. 
  • Här ska spån bli olja

    Kategorier: biodrivmedel, pyolysolja
    Under hösten påbörjas bygget av Europas första anläggning där sågspån omvandlas till råvara för biodrivmedel, så kallad till pyrolysolja.
  • Annons
  • Komatsu modell 895

    Skotarförsäljning skjuter fart

    MARKNAD. Skotarförsäljningen visar tecken på att öka jämfört med i fjol och ny etta på försäljningslistan är Komatsu. Även den genomsnittliga lastvikten ökar.
  • Forskningsmedel till skog och naturvård

    Nu finns 18,8 miljoner kronor att söka till forskning och kunskapsspridning om skog och naturvård.
  • Annons