Höggallring ingen hit

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Folke Pettersson i gallringsförsöket i Kolfallet som han följt i mer än 20 år. Foto:Skogforsk
Höggallring är riskfylld och mer olönsam på lång sikt jämfört med låggallring. Det visar ett gallringsförsök i Gästrikland som Skogforsk följt i 20 år.

Höggallring blev på modet under 1990-talet som en metod för att få ut mer virke och mer pengar i en enskild gallring. Gallringsformen innebär att de grövsta träden avverkas medan de klenare träden lämnas kvar att växa vidare.

Annons
Annons

– Höggallring marknadsfördes ibland som en kvalitetsåtgärd, något som är helt fel. Det är en myt att små träd med långsam tillväxt skulle ha bättre kvalitet. I den här studien i yngre och medelålders skog är det i stället dessa som har mest skador och sämst kvalitet. Det är alltså bättre för kvaliteten att gallra bort de klena träden, säger Folke Pettersson, forskare på Skogforsk, i ett pressmeddelande.

Han konstaterar också att höggallring kan öka risken för vindfällning, stambrott och snöbrott jämfört med den mer traditionella metoden låggallring. Vid låggallring avverkas i första hand de klena träden i ett bestånd.

Försöket Kolfallet anlades 1994 för att utvärdera effekterna av olika sätt att gallra. I experimentet jämförs låggallring, kvalitetsgallring och höggallring, och dessutom två olika stickvägsavstånd. Tre motsvarande försök lades också ut i andra delar av landet.

– Kolfallet har klarat sig bra från skador och vindfällning men de övriga tre fick avbrytas i förtid eftersom skadorna var för stora. Det var framför allt de höggallrade ytorna i dessa som drabbades, säger Folke Pettersson.

Resultaten från Kolfallet visar att låggallrade ytor hade högst nettotillväxt, störst diameterökning hos de kvarstående träden och bäst totalekonomi när de olika gallringsformerna jämfördes. Sämst ekonomi uppvisade de höggallrade ytorna. Det var till och med sämre att höggallra än att inte gallra alls.

– Höggallringen gav visserligen ett högre gallringsnetto vid de två gallringar som genomfördes. Men det kvarstående beståndet var klenare, glesare och hade ett rotvärde som var ungefär 50 kronor lägre per kubikmeter jämfört med det låggallrade beståndet, säger han.

Analyserna visade också att ett långt avstånd mellan stickvägarna, 32 meter, gav en bättre totalekonomi än ett kortare stickvägsavstånd på 18 meter.

– När det är långt mellan stickvägarna kommer en större del av uttaget att göras som ett urval av träd inne i beståndet. Trots att gallringen mellan stickvägarna gjordes motormanuellt med det långa stickvägsavståndet så var nuvärdet 8 300 kronor högre jämfört med 18 meters stickvägsavstånd.

Sammanfattningsvis säger Folke Pettersson att låggallring är den gallringsform som gav bäst ekonomi i studien. Dessutom avråder han från höggallring eftersom metoden ökar risken för vind- och snöskador.

 

 

 

 

 

Publicerad:
  • Hon blir Skogsindustriernas nya vd

    Viveka Beckeman efterträder Carina Håkansson som vd för branschorganisationen Skogsindustrierna.
  • Annons
  • Johanna Sandahl

    ”Inte läge att laborera”

    Innan det gasas på med produktionshöjande åtgärder behöver skogs­bruket bli långsiktigt hållbart, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen.
  • Forskning gör träskivor vänligare och tåligare

    Två projekt vid Linneuniversitet ska göra träfiberskivor mer miljövänliga och återvinningsbara. Dessutom ska de stå emot väta bättre.
  • Annons
  • Skogsfond Baltikum ökar förvärvstakten

    Skogsfond Baltikum expanderar. Just nu pågår en nyemission i syfte att genomföra ytterligare skogsförvärv i Lettland och Litauen.
  • Virkesstudion #34 – Baltspecial #2

    I detta avsnitt gästas Virkesstudion av Carl Olén, vd på Skogsfond Baltikum.
  • Annons